Är kärnkraft för långsamt?

I publikationen Kärnkraft i klimatkrisens tidevarv finner vi följande citat.

FN:s klimatpanel, IPCC, visar att det krävs omedelbara åtgärder för att möta klimatförändringarna. De globala klimatpåverkande utsläppen måste enligt IPCC plana ut och börja minska före år 2015 för att undvika risken för en galopperande klimatförändring bortom mänsklighetens kontroll. Häri ligger också en av kärnkraftens största nackdelar som klimatlösning: att bygga kärnkraft tar lång tid. Bara de kärnkraftverk som redan har planerats kan stå klara tidigast år 2020, och då måste utsläppen redan ha minskat med 40 procent om vi ska klara att begränsa jordens uppvärmning till mindre än två grader och undvika en storskalig klimatförändring.

Genom effektivisering och utbyggnad av förnybara energikällor går det snabbare att minska utsläppen. Vindkraftverk och många andra förnybara energikällor kan byggas på några månader och det går fort att bygga ut dem storskaligt eftersom de är förhållandevis små och byggs på många platser. På femton år hinner vi bygga vindkraftverk motsvarande hälften av dagens kärnkraftsproduktion. Energieffektiviseringar kan genomföras över hela samhället och ger ännu snabbare resultat.

Publikationen är skriven år 2009. Men även nu sju år senare använder vi samma argument mot kärnkraft

Kärnkraft tar för lång tid att bygga ut för att hejda klimatförändringarna

Citat från http://www.mp.se/politik/karnkraft

Vi ser en rad problem med resonemanget ovan.

Det största och allvarligaste problemet är vi ställer två viktiga verktyg för att bekämpa klimatförändringarna mot varandra. Eftersom mycket talar för att vi inte kommer klara tvågradersmålet utan stora satsningar på både kärnkraft och förnybart.

Med detta sagt kommer vi här ange de skäl vi ser till att ifrågasätta grundtesen att satsningar på kärnkraft skulle leda till långsammare utsläppsminskningar än satsningar på förnybart.

Vi vill först uppmärksamma läsaren på två rena motsägelser som vi upplever görs i citaten ovan.

1. Publikationsförfattaren ger inledningsvis läsaren bilden av att satsningar på kärnkraft i världen är inrelevanta för klimatet då de tar ca 10 år (2020) att bygga utifrån logiken att vi då redan missat våra chanser att nå två-gradersmålet. Några meningar senare går det dock bra att diskutera vindkraftssatsningar utifrån ett femton års perspektiv, vilket borde vara en motsägelse.

2. Givet de radikala utsläppsminskningar man menar krävs redan innan 2020 har vi också svårt att se logiken i att parallellt välkomna en global avveckling av befintliga kärnkraftverk under samma tio års period. I praktiken innebär det att de satsningar som görs på förnybarenergi får ersätta kärnkraft istället för fossila kraftslag. Detta tycker vi är en motsägelse mot det klimatansvar man säger sig vilja ta. Om det är en genomtänkt linje att man vill prioriterar avveckling av kärnkraft globalt framför minskade klimatutsläpp är det problematiskt att man inte är öppnare och ärligare med att man har denna ståndpunkt.

Låt oss nu återgå till kärnfrågan om huruvida satsningar på kärnkraft ger långsammare utsläppsminskningar än satsningar på förnybara energislag. Svaret till frågan ges delvis i citatet ovan. Där väljer publikationsförfattaren att lyfta fram vindkraft som ett föredömligt snabbt sätt att ersätta fossila energikällor på. Man slår fast att:

“På femton år hinner vi bygga vindkraftverk motsvarande hälften av dagens kärnkraftsproduktion”

Det är utifrån texten oklart huruvida man avser ett globalt eller nationellt perspektiv. Men låt oss analysera innebörden av citatet utifrån båda perspektiven. 1 Givet att det är ett antagande gjort ur ett globalt perspektiv är det intressant att titta på hur världens energiproduktion ser ut idag.

Grafen visar att ca 80 procent av världens energiproduktion sker med fossila bränslen. Sol- och vindkraft står för mindre än 1 procent och kärnkraften för 5 procent. Det som lyfts fram som föredömligt snabbt är alltså att vi under den enligt publikationsförfattaren kritiska 10 års perioden, kan med hjälp av vindkraft ersätta ca 2 procent av världens fossila energiproduktion.

Om vi istället antar ett nationellt perspektiv, kan vi konstatera att Sveriges kärnkraft byggdes ut under ca en 15 års period på 70 och 80 talet. Påståendet som görs säger alltså rakt ut att vindkraft är ett ungefär hälften så snabbt sätt att ersätta fossila bränslen på jämfört med kärnkraft. Tyvärr visar erfarenheterna från energiomställning i världen hittills att även detta riskerar att vara en lyckokalkyl till vindkraftens fördel.

Faktisk omställningstakt med kärnkraft vs förnybart fram till år 2012

Graferna nedan visar den maximala omställningstakten som man uppnått fram till idag i världens länder med hjälp av förnybara energislag respektive kärnkraft. Höjden på staplarna anger den maximala genomsnittliga utbyggnadstakten mätt i kWh per person som varje land lyckats uppnå under en tioårsperiod. Bredden på staplarna visar storleken på landets befolkning under tiden för utbyggnaden.

Vi ser att de erfarenheter vi har av elproduktion i världen hittills talar emot påståendet att satsningar på kärnkraft skulle leda till långsammare utsläppsminskningar. Glappet mellan förnybara energislag och kärnkraft är därtill betydande. Tar vi ett land med relativt stor befolkning som Frankrike ser vi att de under 70-80 talet uppnådde en utbyggnadstakt per capita som är tre gånger högre än det land som leder utbyggnaden av förnybara energislag närmare bestämt Danmark. Detta visar att en snabb kärnkraftsutbyggnad är fullt tekniskt möjlig givet att den politiska viljan finns på plats.

Mediantiden för färdigställande av reaktorer idag

I grafen nedan har vi plottat hur byggnads tiderna utvecklats sedan 1960-talet fram till idag. Varje punkt på linjerna motsvarar reaktorer som färdigställdes det året. Den röda linjen representerar de projekt som tog kortast tid på sig att färdigställas från byggnadsstart till färdig reaktor, den gröna linjen representerar mediantiden det tog för samtliga reaktorer som färdigställdes det året och slutligen den blå linjen representerar det projekt som det året hade tagit längst tid på sig att färdigställas. Vi kan här se att mediantiden i världen t.o.m sjunkit något jämfört med utbyggnadstakten som vi uppnådde i Europa på 70-80 talen.

Vart kommer bilden av kärnkraft som ett långsamt sätt att nå utsläppsminskningar ifrån?

En förklaring vi kan se till att kärnkraft kunnat stämplas som långsamt utav framförallt miljörörelsen är att man i argumentationen inte gjort skillnad på installerad kapacitet och faktisk mängd ström som kraftverken levererar. Eftersom kärnkraftverk i snitt levererar ca 80-90% av sin installerade kapacitet medan vind och sol i snitt levererar ungefär 20-30% av den installerade kapaciteten, blir en sådan jämförelse mycket missvisande.

En annan förklaring är att två av de kärnkraftsprojekt som pågår i Europa idag gått långt över tiden (rektorbygget i Olkiluto i Finland och Flamwille i Frankrike). Viktigt att vara medveten om är att dessa reaktorer är de första av sitt slag och att den första tidsestimeringen var satt till att enbart ta 4 år. Den beräknade tiden är nu 13 år för Olkiluoto i Finland.

Vi kan sannolikt förvänta oss att byggnadstiderna för framtida reaktorer blir kortare även i Europa i takt med att industrin får mer erfarenhet av att uppställa nya typer av reaktorer. Samtidigt är det viktigt att ta de förseningar som skett på högsta alvar. Om vi vill få ut största möjliga klimatnytta av kärnkraften även i Europa, då behöver vi analysera dessa projekt och driva på för att också myndigheterna kan dra lärdommar och bli effektivare vid framtida projekt.

En jämförelse av byggtider för kärnkraft och vindkraft i Europa

Med tanke på hur starkt miljörörelsen kritiserat byggtiden för Olkiluoto projektet i Finland och hur ofta vindkraften lyfts fram som det snabbare alternativet, tycker vi att det är relevant att jämföra Olkiluoto projektet med Markbygdens vindkraftspark som är ett av de få vindkraftsprojekt i Europa som kan mäta sig med Olkiluto när det kommer till levererad mängd TWh/år.

Vindkraftsparken i Markbygden förväntas leverera 10 TWh/år vilket motsvarar 77% av den förväntade produktionen i Olkiluoto. Om allt hade gått enligt plan hade Markbygden tagit 10 år att bygga.Detta är helt jämförbart med de byggtider vi nu förväntar oss i Olkiluoto. Mycket talar dock för att även Markbygden kommer bli försenat.

Redan 2014 kom larm om att bygget i Markbygden inte går som det ska. Trotts subventioner är det svårt att få lönsamhet i projektet. I den första etappen av projektet planerades 333 kraftverk uppföras men när ca två och ett halvt av de tre byggnadsåren för första etappen gått är bara 50 stycken av de planerade vindkraftverken byggda. I likhet med reaktorprojekt möter även Markbygden protester från omgivningen, vilket riskerar att än mer försena projektet. Detta tycker vi bör mana till eftertanke, innan man väljer att framställa vindkraft som ett självklart snabbare alternativ.

Läsarreaktioner

Har du några tankar, frågor eller kommentarer om innehållet i denna bloggpost, då vill vi jättegärna ta del av dem.

Om du har upptäckt ett enskilt faktafel går det bra att skriva en kommentar i kommentars-fältet nedan eller kontakta oss på mail, facebook eller twitter. Vår målsättning är att rätta alla faktafel som upptäcks men också publicera dem både under fliken Faktatabbar.

Om just den här blogg-posten har rättats och förbättrats så finner du en direkt-länk till denna rättning i listan nedan.

Kanske tycker du att innehållet i den här blogg-posten skulle behöva belysas från ett helt annat perspektiv?

Känner du redan till en färdig text som belyser den här frågan från ett annat perspektiv går det jättebra att skicka oss en länk så lägger vi till den i listan nedan.

Om du själv skulle vilja skriva en kompletterande blogg-post men inte har någon plats där du kan publicera texten. Då går det jättebra att skicka oss texten så publicerar vi den som en blogg-post direkt här på sidan.

Finns det ingen lista nedan så beror det på att vi inte mottagit några kommentarer om just denna blogg-post ännu. Ett exempel på hur en påbörjad granskning kan se ut hittar du längst ner i denna blogg-post.

SHARE