Sverige är ett ovanligt land

Vi inom miljörörelsen argumenterar ofta för att Sverige bör vara ett globalt föredöme i miljöfrågor. Att ställa om Sveriges energiförsörjning till 100% förnybar energi lyfts ofta fram som en viktig del i detta. Målet som presenteras är

"Sverige ska bli det land som visar att det går att stänga ner kärnkraften och klara sig på bara förnybar energi. På detta sätt kan vi bli ett hållbart föredöme för hela världen"

De politiska röster som idag ifrågasätter denna vision gör det framförallt för att de är oroliga över att reglerkraften inte kommer att räcka till, och de konsekvenser detta i så fall kommer ha för Sveriges ekonomi och klimatgasutsläpp.

Vi tycker att det viktigt att det framgår i debatten att det för just Sverige inte finns någon klimatvinst med att ställa om till 100% förnybart, detta eftersom kärnkraften har likvärdiga koldioxidutsläpp som de förnybara energislagen (se blogg-post om livscykelanalyser här).

En omställning till 100%-förnybart innebär istället ett risktagande, att vi under vissa delar av året kan bli beroende av fossil reglerkraft. T.ex. bedömer Svenska Kraftnät (som är den myndighet som ansvarar för att vi ska ha en stabil tillgång till el) att fossil reglerkraft kan bli nödvändigt.

Det finns dock de forskare som gör bedömningen att vi med hjälp av energibesparingar och en kraftig utbyggnad av förnybart kan nå effektbalans, t.ex. Lennart Söder vid KTH. Sverige har verkligen unikt goda möjligheter så vi vill på inget sätt utesluta att Lennart Söder kan ha rätt i denna kalkyl.

Vi vill problematisera grundtesen att Sverige genom en omställning till 100%-förnybart självklart kommer att utgöra ett meningsfullt grönt föredöme för resten av världen. Om vi inte är noga i valet av vilka tekniska lösningar vi väljer, finns risken att vi bygger en lösning som få andra länder har möjlighet att ta efter.

Vi skulle vilja lyfta fram ett land som redan lyckats med att nå målet (i princip) 100% förnybar energiproduktion, närmare bestämt Island.

Trotts att Island genom en kombination av 50% vattenkraft och 50% geotermiska energikällor inte orsakar några nämnvärda klimatgasutsläpp är det få som skulle mena att de kan vara ett föredöme för resten av världen. Det är nämligen bara en oerhört liten del av världens befolkning som kan använda geotermiska energikällor eftersom de inte bor på vulkaner.

Det är lätt att glömma bort att även Sverige med våra stora ytor av skog och med vattenkraft som producerar 50% av vår elektricitet, har mycket ovanliga förutsättningar om man ser det ur ett globalt perspektiv.

För att illustrera detta jämför vi nedan Sveriges energimix med hur energimixen ser ut för världen i stort idag

Mängden el som sol- och vindkraftverk producerar har stora variationer både under dygnet och över olika årstider. Därför behöver man antingen kunna lagra energi i stora mängder, eller ha möjlighet att överföra från något annat område som just då har överproduktion, alternativt ha andra energikällor som träder in som reglerkraft när sol och vindkraftverken inte producerar. Alla dessa alternativ medför utmaningar, som du kan läsa mer om här.

Den lösning som idag används i världen för att möta variationerna i produktionen från vind och solkraft är att låta andra energislag utgöra reglerkraft. Men som graferna visar utgör den fossilfria reglerkraften (vattenkraft och biomassa) bara en liten del av den totala energimixen i världen. Vattenkraft har därtill av geografiska skäl en begränsning i hur mycket den kan växa.

Om vi vill att biomassan ska produceras på ett miljömässigt önskvärt sätt och dessutom ersätta miljöskadliga material i världens produktion av varor, är även den att betrakta som en begränsad resurs.

Om vi i Sverige når 100% förnybar energiproduktion genom att reglera med stora mängder vattenkraft och biomassa som reglerkraft, blir vi alltså ett "föredöme" som få andra länder kan ta efter.

För majoriteten av världens länder kommer stora satsningar på vind och solkraft istället behöva följas av en kanske än större utmaning nämligen den att skala upp energilagringstekniker som idag inte existerar i stor skala i något land. Förutom de direkta utmaningar som ligger i att bygga ut ny teknik i stors skala så har alla de tillgängliga lösningarna idag någon begränsning som gör dem svåra att skala upp i stor skala.

Om man i länder som saknar tillgång till stora mängder vattenkraft och bioenergi, inte lyckas med den utmaning som storskalig energilagring medför blir man fast i ett problematiskt beroende av fossil reglerkraft.

Majoriteten av världens länder är i situationen, att om man vill nå 100% fossilfri elproduktion med hjälp av de alternativ som idag finns tillgängliga på marknaden och som visat att de klarar av att skalas upp i stor skala, behöver man satsa på en energimix med så mycket förnybart som man kan reglera fossilfritt i kombination med kärnkraft som baskraft.

Självklart bör vi göra stora satsningar på nya tekniker. Vi tror även att kombinationer av energilagring, omfattande nätutbyggnad samt olika sätt att styra efterfrågan på el kan bli viktiga vägar till helt fossilfri elproduktion med hjälp av bara förnybart. Men vi behöver vara medvetna om att detta är ännu ett oprövat kort, och att tunga bedömare som IPCC och IEA säger att det kan bli svårt att nå hela hela vägen fram. Att i det läget samtidigt avveckla beprövade tekniker som kärnkraft är ett extra risktagande med klimatet.

Värt att beakta är också att oavsett om vi löser reglerfrågan så gör världens växande energibehov at det blir ett betydande risktagande med klimatet att utesluta kärnkraft som en del av lösningen.

Sverige behöver anta ett globalt perspektiv i valet av energilösningar

Vi vill argumentera för att om Sverige ska göra skillnad för världens klimat då behöver vi anta ett globalt perspektiv på de energilösningar vi väljer. En massiv utbyggnad av vindkraft med vattenkraft och utbyggd traditionell bioenergi som reglerkraft, är en lösning som få andra länder kan dra nytta av och det ger inte heller någon minskning i klimatutsläpp jämfört med idag.

Vill vi göra skillnad för världens klimat behöver vi lyfta blicken från det nationella perspektivet.

Att lyfta blicken kan t.ex. innebära att vi väljer att satsa den mesta delen av våra resurser på innovation inom andra nyckeltekniker så som energilagring, smarta nät och koldioxidlagring. Men vi vill här visa på ett antal skäl till att att satsningar på modern kärnkraft är en minst lika bra investering ur ett globalt klimatperspektiv:

• 1

  Mycket talar för att vi inte kommer behöva en massiv utbyggnad av både förnybart och kärnkraft om vi ska ha en chans att klara 2-graders målet. För att få till detta behövs satsningar på teknisk utveckling av samtliga fossilfria energislag. För kärnkraften är det särskilt viktigt att det även tas fram väl avvägda myndighetskrav på nya generation 3 och 4 reaktorer. Vi behöver ta fram de myndighetskrav som varken skapar onödig byråkrati eller kompromissar med säkerheten. I Sverige idag har vi pågående forskning, väl fungerande myndigheter, aktiva miljö-organisationer samt lång erfarenhet av kärnkraft vilket gör oss mycket lämpade för denna uppgift. Genom att välja en blandad energimix kan vi därför vara ett föredöme för fler länder och göra skillnad på fler fronter än om vi väljer en lösning med enbart förnybart.

• 2

  Vi i Sverige har pågående forskning kring olika typer av 4:e generationens reaktorer (läs mer om detta här. Oavsett vilken politik vi väljer att driva i Sverige sker det redan idag en utbyggnad av generation 3 reaktorer runt om i världen. Vill vi bryta dessa länders uranbrytnings-beroende och se till att allt det avfall som skapats kan återvinnas istället för slutförvaras, bör vi av solidariska skäl vara med och säkra att teknikerna för att återvinna avfallet, blir kommersiellt konkurrenskraftigt.

• 3

  Precis som för sol- och vindkraftverk blir kärnkraften billigare om den byggs ut i större skala. Genom att ta in nya reaktorer i vår energimix är vi med och bidrar till att nå dessa skalfördelar.

• 4

  Väljer vi i Sverige att helt stänga ner kärnkraften och dessutom stoppar byggandet av forskningsreaktorer, slår vi också sönder den kompetens och kunskap som vi byggt upp under mer än 30 med kärnkraftverk i drift. Att åter bygga upp denna kompetens kommer ta tid ifall de förnybara energislagen inte skulle visa sig tillräckliga. Denna avveckling väljer vi dessutom att göra i ett läge där världens klimatforskare tydligt kommunicerat att vi istället skulle behöva vara med och driva den tekniska utvecklingen av kärnkraftsreaktorer framåt.

• 5

  Mycket av utvecklingen på kärnkraftsområdet sker just nu i Ryssland och Kina. Det finns en viss oro över att dessa länder t.ex. inte satsar tillräckligt på att minimera risken för spridning av radioaktiva material i sina utföranden av Gen-IV system. Generellt sätt kan det vara önskvärt att kärnkraftsutveckling även bedrivs i stabila demokratier, som sätter säkerhetsfrågor i första rummet.

• 6

  Om elnätet byggs ut som planerat och vi inte själva är beroende av att kunna utnyttja vattenkraftens totala reglerförmåga, kan svensk vattenkraft utgöra pålitlig reglerkraft för t.ex. Danmark som idag är beroende av fossil reglerkraft till sina vind och solkraftverk. På detta sätt får vi alltså ut största möjliga klimatnytta ur våra vattenkraftverk. Den senaste utvecklingen i Danmark där man bestämt sig för att skjuta på utfasningen av fossila reglerkraften för att man anser att det blir för dyrt, betonar än mer att detta är en viktig aspekt att ta med i bedömningen.

• 7

  Att integrera en stor andel väderberoende energi i samma nät som en stor andel kärnkraft på ett resurseffektivt sätt är en utmaning. Många länder saknar tillgång till någon stor andel fossilfri reglerkraft här skulle det underlätta utfasning av fossilkraft om kärnkraft och vindkraft kan hjälpas åt. Kan vi på ett resurseffektiv sätt integrera väderberoende energi och kärnkraft har vi också löst många av de hinder som gör det svårt att skala upp väderberoende energi i stor skala.

Läsarreaktioner

Har du några tankar, frågor eller kommentarer om innehållet i denna bloggpost, då vill vi jättegärna ta del av dem.

Om du har upptäckt ett enskilt faktafel går det bra att skriva en kommentar i kommentars-fältet nedan eller kontakta oss på mail, facebook eller twitter. Vår målsättning är att rätta alla faktafel som upptäcks men också publicera dem både under fliken Faktatabbar.

Om just den här blogg-posten har rättats och förbättrats så finner du en direkt-länk till denna rättning i listan nedan.

Kanske tycker du att innehållet i den här blogg-posten skulle behöva belysas från ett helt annat perspektiv?

Känner du redan till en färdig text som belyser den här frågan från ett annat perspektiv går det jättebra att skicka oss en länk så lägger vi till den i listan nedan.

Om du själv skulle vilja skriva en kompletterande blogg-post men inte har någon plats där du kan publicera texten. Då går det jättebra att skicka oss texten så publicerar vi den som en blogg-post direkt här på sidan.

Finns det ingen lista nedan så beror det på att vi inte mottagit några kommentarer om just denna blogg-post ännu. Ett exempel på hur en påbörjad granskning kan se ut hittar du längst ner i denna blogg-post.

SHARE: