Ytåtgång spelar roll
De vi ser just nu är en mycket positiv utveckling där människors hälsa och levnadsstandard runt om i världen ökar. Samtidigt beräknas jordens befolkning öka från dagens 7.3 miljarder till närmare 10 miljarder de närmaste decennierna.
Att möta människors behov av mat, rent vatten, och olika varor står redan idag i konflikt med att lämna orörda naturområden.
Utifrån detta perspektiv tycker vi att det finns anledning för oss inom miljörörelsen att reflektera kring hur landåtgången ser ut för olika energislag.
En studie av landyteåtgång för olika energislag
Barry W. Brook är professor i hållbar utveckling vid University of Tasmania. Han har studerat olika energislags påverkan på jordens biologiska mångfald.
I en studie som han genomförde tillsammans med två andra forskare kunde de se att i merparten av de scenarion som föreslår 100% förnybar energiproduktion används en stor mängd bioenergi vilket är problematiskt från ett landåtgångsperspektiv.
Det finns idag inte någon vetenskaplig konsensus kring vad som är ett optimalt 100% förnybart scenario eller om de ens är genomförbart. Men i denna studie valde man att definiera 100% förnybart som ett scenario med 20% bioenergi, 20% termisk solkraft, 20% solceller, 20% vindkraft, 10% vattenkraft och 10% geotermisk energi. Reglerfrågan antogs lösas med utbyggd överföringskapacitet.
Detta 100% förnybart scenario valde man att jämföra mot scenarion med olika andel kärnkraft.
För kärnkraften räknade man med ytåtgång för uranbrytning, förvaring av uttjänt bränsle, och buffert-zoner runt reaktorerna. För de förnybara energislagen valde man dock att inte räkna med landåtgång för något av detta:
Yta för framställning av byggnadsmaterial till kraftverken
Behov av extra kraftledningar för ökad överföringskapacitet
Buffertzoner kring vindkraftsparkerna
Yta som havsbaserad vindkraft tog i anspråk
Yta för att lagra biobränslen
Dessa antaganden till kärnkraftens nackdel gjorde man för att uppnå en konservativ beräkning.
Någon kanske reagerar på att man inte tagit med landåtgång för evakueringszonerna efter värdens kärnkraftsolyckor. Vi kan dock se två anledningar till detta:
Den första anledningen är att det rör sig om i sammanhanget relativt små områden. I Tjernobyl uppgår zonen till 2,600 km² och i Fukushima till ca 1256 km². Vilket ska jämföras med att den totala ytåtgången för kärnkraft låg på närmare 600000 km².
Den andra anledningen är att när man nu genomfört den största studien hittills på djurlivet i zonen kring Tjernobyl och i den fann man att frånvaron av människor i zonen har haft en mycket positiv effekt på den biologiska mångfalden. Vissa forskare har dock uppskattat de negativa effekterna högre än vad den förstnämnda studien kunde se i sin studie. Sammantaget är det ändå värt att notera att den mänskliga påverkan verkar ha mycket mer förödande effekt än den från strålningen och som en konsekvens av detta är Tjernobyl-zonen det viltrikaste området i Europa.
Resultatet från studien om landyta kan vi se i denna graf:
Som vi ser i grafen ovan går landåtgången från att utgöra ca 7.4% av jordens yta när vi har 100% förnybart till att stanna på ungefär 0.4% av jordens yta för 100% kärnkraft-scenariot.
Bioenergi kräver mest yta
I grafen ovan kan vi även tydligt se att det är bioenergin som är det mest problematiska energislaget ur ett landåtgångsperspektiv men trots detta lyfts det ändå ofta fram som en nyckel till att kunna reglera en stor andel sol och vindkraft, t.ex. Greenpeace förespråkar scenarion med än högre andel bioenergi. Självklart kan man tänka sig 100-förnybart-scenarion med mindre bioenergi men ju fler koldioxidsnåla energislag som vi utesluter som en del av lösningen desto svårare blir det att klara klimatmålen.
Man kan även tänka sig att det finns mer eller mindre yteffektiva metoder för att ta fram bioenergi men även där hamnar vi i en konflikt mellan att värna biologisk mångfald och uppnå största möjliga klimatnytta.
I studien valde man att beräkna landåtgången utifrån de tekniker som används idag för respektive kraftslag. Om vi ska avvakta att bättre tekniker för att framställa bioenergi tas fram, så får vi kortare tid på att hinna skala upp dessa till de nivåer som krävs för att möta klimathotet. Att göra satsningar på utveckling inom detta område kan dock vara helt rätt om vi vill begränsa miljöeffekterna av den bioenergi som kan komma att bli nödvändig att använda.
Finns det en gräns för hur mycket landyta vi kan använda?
Generellt sätt tror vi att det är farligt att ställa olika koldioxidsnåla energikällor mot varandra. Inte minst för att IPCC gör bedömningen att att alla koldioxidsnåla alternativ kommer behöva arbeta tillsammans om vi ska ha en chans att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Men eftersom bio-energi är en viktig komponent i många 100%-förnybart-scenarion, tycker vi att det är värt att visa på hur valet att utesluta kärnkraft påverkar andra värden som vi också vill värna
Att använda en stor del av jordens yta till bioenergi kan självklart komma i direkt konflikt med andra användningsområden som vi skulle kunna tänka oss t.ex. matproduktion.
Brooks menar att det inte finns någon definitiv hållbarhetsgräns för hur mycket mark vi som människor kan ta i anspråk, men att ju större ytan är desto större konsekvenser kommer vi se på den biologiska mångfalden
Vissa forskare menar tvärtom att en viktig gräns för en hållbar utveckling på jorden är att vi begränsar världens jordbruksmark till 15% av landytan. Eftersom vi redan idag använder 12% av landytan till jordbruk ligger vi känsligt nära denna gräns. De menar att om vi ska klara målet behöver vi reservera bördig mark till jordbruksmark och en viktig faktor för att klara det är just att begränsa hur mycket mark som biobränsleproduktionen får ta i anspråk.
Att minska förlusten av område där vilda djur och växter kan leva är, enligt denna studie, också en av de viktigaste åtgärderna vi kan göra för att undvika det som kallas det sjätte massutrotandet i jordens historia
Oavsett om det finns en definitiv gräns eller ej tycker vi att det generellt blir problematiskt om vi inom miljörörelsen väljer att se ekosystemen främst som en produktionsmaskin ämnad för att tillförse mänskliga behov istället för att se egenvärdet i att kunna lämna landytor orörda där djur och växter kan leva ostört från mänsklig påverkan.
Läsarreaktioner
Har du några tankar, frågor eller kommentarer om innehållet i denna bloggpost, då vill vi jättegärna ta del av dem.
Om du har upptäckt ett enskilt faktafel går det bra att skriva en kommentar i kommentars-fältet nedan eller kontakta oss på mail, facebook eller twitter. Vår målsättning är att rätta alla faktafel som upptäcks men också publicera dem både under fliken Faktatabbar.
Om just den här blogg-posten har rättats och förbättrats så finner du en direkt-länk till denna rättning i listan nedan.
Kanske tycker du att innehållet i den här blogg-posten skulle behöva belysas från ett helt annat perspektiv?
Känner du redan till en färdig text som belyser den här frågan från ett annat perspektiv går det jättebra att skicka oss en länk så lägger vi till den i listan nedan.
Om du själv skulle vilja skriva en kompletterande blogg-post men inte har någon plats där du kan publicera texten. Då går det jättebra att skicka oss texten så publicerar vi den som en blogg-post direkt här på sidan.
Finns det ingen lista nedan så beror det på att vi inte mottagit några kommentarer om just denna blogg-post ännu. Ett exempel på hur en påbörjad granskning kan se ut hittar du längst ner i denna blogg-post.