Är kärnkraft för dyrt?

Att kärnkraft skulle vara för dyrt för att konkurrera med de förnybara energislagen har de senaste åren seglat upp som ett av den gröna rörelsen huvudargument mot att behålla och satsa på ny kärnkraft.

I Sverige har detta argument blivit särskilt aktuellt då vi senaste halvåret fått besked om att flera reaktorer kommer stängas i förtid av ekonomiska skäl.

I den polariserade kärnkraftsdebatten blir argumenten kring kostnader oftast väldigt förenklade.

Kärnkraftsförespråkare väljer ofta att lyfta fram värsta tänkbara kostnader för förnybart samtidigt som man väljer lägsta tänkbara uppskattning av kostnaderna för kärnkraft. Miljörörelsen har tyvärr ofta gjort det samma fast omvänt.

Eftersom mycket talar för att världen kommer behöva alla koldioxidsnåla alternativ är detta skyttegravskrig ett problem.

Vi behöver se att det sker stora och allvarliga nyinvesteringar i fossil energi världen över. Ska vi få stopp på detta behöver vi få ner priset för alla de koldioxidsnåla alternativen.

Självklart ska vi premiera de billigaste vägarna till att stoppa klimatförändringarna. Men det är också viktigt att se till att våra satsningar verkligen leder till en utfasning av fossil energi. Om fossilfritt ersätter fossilfritt gör vi ingen klimatvinst

Denna bloggpost är uppdelad i tre delar:

1) I den första delen försöker vi kartlägga samtliga kostnader som olika energislag ger upphov till.

2) I den andra delen ser vi närmare på den ekonomiska utvecklingen för olika kraftslag i Sverige och världen.

3) I den tredje delen ger vi vår bild av hur vi skulle vilja ändra dagens styrmedel för att både främja utvecklingen av förnybart och skapa mer teknikneutrala förutsättningar för alla de olika koldioxidsnåla alternativen att verka.

En granskning av olika energislags kostnader - i fyra punkter

Den övergripande slutsats vi gör utifrån denna jämförelse är att kärnkraft inte är förenat med högre kostnader än vindkraft. Men vi vill betona att detta är komplexa frågor och alla kostnadsuppskattningar är förenade med osäkerheter. Vi tar därför gärna emot tips från dig som läsare om du upplever att det finns faktorer vi missat att ta hänsyn till eller om det finns skäl att anta att någon specifik beräkning här gör en under- eller överskattning av någon kostnad.

1Dagsläget: Skatter Subventioner och Avgifter

Källor: Svensk Energi, Ekonomifakta.se och Elen.nu

Grafen visar hur de löpande subventionerna skatterna och kärnavfallsfondavgiften slår mot olika kraftslag samt sätter de i jämförelse med det genomsnittliga elpriset 2011-2014.

Vi tycker att det är värt att fråga sig, varför vindkraften skulle behöva en subvention som motsvarar ca en tredjedel av dess intäkter, om det är det billigaste kraftslaget?
Läs mer: Här finner du beräkningarna som ligger bakom diagrammet ovan

2Kärnkraftens dolda kostnader

Ett vanligt argument mot kärnkraft är att den åtnjuter "dolda" subventioner. Det som då avses är att industrin inte står för hela kostnaden vid en allvarlig olycka samt risken för att pengarna man avsatt för att ta hand om uttjänta reaktor och avfall inte kommer räcka. Sällan görs dock någon uppskattningar av kostnaderna för dessa "dolda subventioner". Detta tycker vi är problematiskt för det är först med ett pris vi kan se hur stora kostnaderna är och diskutera om och i så fall vad vi ska göra åt dem.

Försäkringskostnaderna för en olycka
-tre skäl varför staten bör agera försäkringsbolag.

Enligt miljöpartiets publikation ”Kärnkraft Klimat” så skulle kostnaderna för Tjernobyl respektive Fukushima uppgå till 1000 miljarder kronor vardera.

Är inte 1000 miljarder kronor en astronomisk summa?

Jo det är ett så stort belopp att det kan vara svårt att ta till sig, i jämförelse kan sägas att det är ungefär samma belopp som hela Sveriges statsskuld idag (2014) eller ca en fjärdedel av BNP 2013.

Kostnaderna för en kärnkraftsolycka är så höga att detta blir en risk som den privata försäkringsmarknaden skulle ha svårt att försäkra eftersom man då behöver vara likvid för ett så här stort belopp.

Trots att privata marknaden inte kan gå i god för att försäkra kärnkraften ser vi goda skäl till att man som stat kan välja att gå in och agera försäkringsbolag. Dessa kan sammanfattas som följande:

  • Ett nej till statliga topprisker är ett nej till vattenkraft: Vattenkraftverken betalar ingen extra avgift för att täcka en eventuell olycka trots att t.ex. en brusten dam kan få förödande konsekvenser och föra med sig höga kostnader(se sid 57 i denna rapport).

  • Staten måste ta alternativ kostnaden för att inte satsa på kärnkraft: Den största kostnaden med att inte satsa på kärnkraft i världen i stort är att mycket talar för att vi inte kommer klara att stoppa klimatförändringarna med bara förnybart.

  • Effektskatten visar att kärnkraftsindustrin är förmögen att betala en försäkringspremie som står i proportion till riskerna: Delar man kostnaderna från världens kärnkraftsolyckor med antalet TWh som kärnkraften producerat sedan bara 1980-talet, får man en kostnad som är lägre än den svenska kärnkraftverk betalar i effektskatt per kWh. Svenska kärnkraftverk har därtill mycket högre säkerhet än både reaktorn i Tjernobyl och Fukushima.

Läs mer: I denna bloggpost diskuterar vi denna fråga närmare

Räcker pengarna i Kärnavfallsfonden?

I Sverige har vi en specifik fond, Kärnavfallsfonden, som har som syfte att täcka just kostnader för slutförvar och nedmontering av gamla reaktorer. Till fonden betalar bland annat Sveriges samtliga kärnkraftverk.

De senaste åren har det förekommit en diskussion om betalningarna till fonden är för låga.

Vi har granskat debatten och funnit att när experter uppmanas göra en beräkning som genomgående beräknar till kärnkraftens nackdel landar de i att avgiften skulle kunna behöva vara på 17 öre/kWh.

Den sammanlagda bedömning som Strålskyddsmyndigheten dock gjorde i september 2014 är att avgiften bör höjas från 2.2 öre/kWh till 3.8 öre/kWh och kan komma att höjas upp till 10 öre/kWh.

Regeringen beslutade i enlighet med detta att avgiften kommer ligga på 3,8 öre/kWh år 2015-2017.

Det finns dock också experter på avfallsberäkningar som menar att denna föreslagna höjning bygger på en för hög uppskattning av kostnaderna och för låg uppskattning av avkastningen.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att den dolda subvention på sin höjd uppgår till ca 13.2 öre/kWh. Vilket kan sättas i jämförelse med de ca 18 öre/ kWh som vindkraften fån genom elcertifikatsystemet

Värt att observerar är denna fråga aktualiserats på nytt p.g.a de de besked som gavs under år 2015 om att reaktorer kommer stängas i förtid

I detta radioinslag från slutet av september 2015 intervjuas en nationalekonom vid Stockholm Universitet som menar att en oberoende granskning visar att industrins kalkyler för kostanader är för låga och att det nya läget med stängda reaktorer i förtid kan förändra förusättningarna för att få in de pengar som krävs.

Vi delar bilden av att det är bra med oberoende granskning då industrin har ett särintresse i frågan. Men det är värt att fundera på om vi har skapat en situation där vi inte både kan ha kakan och äta den:

Väljer vi att prioritera att ge stora subventioner till vindkraft utan att ha löst energilagring eller överföringskapacitet för de dagar då produktionen överstiger behoven, får vi en elmarknad där vindkraftssubventionerna periodvis drar ner elpriset till nära noll eller t.o.m negativa priser.

Med ett elpris som ligger nära noll i perioder blir det svårt för andra icke subventionerade kraftslag som kärnkraft att klara sig. Om detta leder till betydande stängningar av merparten av reaktorerna tiotals år i förtid kan vi kanske inte räkna hem att vi får ut lika mycket pengar till att ta hand om avfallet.


Läs mer...

3De väderberoende energikällornas dolda kostnader

Vi har granskat miljöpartiets officiella material i kärnkraftsfrågan och ingenstans nämns att de väderberoende energislagen så som sol och vind skulle ha några dolda kostnader. Detta tycker vi är problematiskt för då säger man indirekt att vind och sol bara ska stå för en liten del av elproduktionen.

Vind och sol producerar nämligen bara när väderförhållandena är de rätta, och tar man inte in extra kostnader för att hantera detta finns det begränsningar i hur mycket sol och vind kan växa.

Om man installerar vind- och solkraft så att det täcker behoven vissa dagar kommer man behöva ha andra energilösningar för den övriga tiden på dygnet/året och hantera överskottsproduktion vid andra tillfällen. Båda dessa lägen kostar pengar.

Överskottsproduktion skapar kostnader då man i dagsläget har svårt att snabbt dra upp och ner produktionen i andra kraftslag. Detta leder till en situation där man producerar el som man inte har avsättning för, vilket givetvis är både en miljökostnad och en ekonomisk kostnad.

Därutöver skapar negativa elpriser vissa tillfällen på dygnet en svår situation om man vill ha en avreglerad elmarknad. I denna artikel uttalar sig Bosse Andersson som är vice vd för Svensk energi om problematiken med överproduktion.

Ska man lagra överskottsenergin från dagar då det är stor produktion till dagar med sämre produktion kräver det investeringar i olika lagringslösningar.

Förutom direkta kostnader för ellagrings-anläggningen måste man i dessa fall räkna med en viss energiförlust. Energiförlusten varierar mellan olika lagringslösningar.

Som en av de mest lovande energilagringslösningarna lyfts ofta pumpkraftverk fram, då de är relativt prisvärda och kan lagra energi över lång tid. Men även här har man en energiförlust på ca 20%. För traditionella pumpkraftverk finns även geografiska begränsningar för var de kan byggas. Mer flexibla mindre pumpkraftverk är fortfarande på ett mycket tidigt kommersiellt stadie.

För batterier är effektivitetsgraden också ca 80% men kan komma upp i ca 90%. Här finns dock också ekonomiska och miljömässig utmaingar att lösa. Samtidigt sker det positiv och viktig utveckling när det gäller både kostnader för batterier och forskning på hur det ska gå att minska miljöpåverkan.

För att hantera reglerfrågan kan man även tänka sig att styra konsumtionen. Men även detta medför samhällsekonomiska kostnader då det kräver ansträngningar för både hushåll och industri att anpassa sig till detta.

Ett annat alternativ är att producera bara en mindre del energi genom väderberoende energikällor och ha reglerkraft som kan stå för resten. Detta kräver kraftslag med låga fasta kostnader som utan förluster kan styra om sin produktion till när behovet är som störst. Svenska vattenkraften är väl lämpad för detta.

Det finns vissa experter inom fältet t.ex Lennart Söder vid KTH som bedömer att den svenska vattenkraften kommer utgöra tillräcklig reglerkraft. Men även i hans scenarion så finns det dagar med överproduktion vilket blir en värdeförlust jämfört med att kunna producera när det finns ett behov.

Det finns dock också andra experter inom fältet som inte delar Lennart Söders slutsatser och som menar att överproduktion redan nu är ett så stort problem att det är svårt att investera i ytterligare vindkraft. Vilket är problematiskt eftersom mycket talar för att vi kommer behöva nya investeringar nu för att klara effektbalansen.

En annan dold kostnad hos framförallt vindenergin är att den kräver rätt geografiska förutsättningar. T.ex. byggs Europas största vindkraftspark (Markbygden) uppe i Norrbotten, fast elproduktionen där långt överskrider konsumtionen. Om vi bygger ut en betydande del av elproduktionen i områden där den inte konsumeras behöver vi också investera i större överföringskapacitet i näten.

Att skatta hur stor var och en av dessa kostnader blir är svårt, då det är beror på många olika faktorer.

IEA presenterade 2014 en rapport om just kostnader för att integrera stora mängder väderberoende energi.

En av deras huvudslutsatser är följande:

"Based on a thorough assessment of flexibility options currently available for VRE (variable renewable energy) integration, a major finding of this publication is that large shares of VRE (up to 45% in annual generation) can be integrated without significantly increasing power system costs in the long run."

Detta har ibland tagits som intäkt för att vi kan integrera stora mängder väderberoende energi utan några större kostnader.

Vi instämmer i att det är ett positivt och viktigt budskap att det kan vara en bra investering ur ett längre perspektiv att integrera en stor andel väderberoende energi i många europeiska länder.

Att en investering är lönsam ifall man tar hänsyn till framtida kostnader för miljöpåverkan av fossil energi är dock tyvärr inte alltid detsamma som att investeringen är lätt genomförbar.

Vi tycker t.ex. att det väcker oro att ett land som Danmark beslutat att skippa sitt mål att fasa ut fossil energi till 2030 för att de tycker kostnaderna blir för höga

I sammanfattningen av rapporten betonas också att energilagring fortfarande är förenat med stora kostnader, och att det finns osäkerhet i hur bra olika energilagringstekniker kommer gå att skala upp.

Höga kostnader för energilagring är ett orosmoln, då det kan göra det svårt att skala upp förnybar energi ytterligare när man nått en nivå som utnyttjar annan flexibilitet i systemet till max.

Många länder saknar tillgång till en stor andel fossilfri reglerkraft. Här tänker vi att kärnkraft och förnybart kan behöva arbeta tillsammans för att fasa ut den fossila energin. Det är därför viktigt att ta fram lösningar på hur man resurseffektivt integrerar både en stor andel väderberoende energi och kärnkraft i samma nät.

Hur stora kostnaderna för integrering av vind- och solkraft kommer vara i Sverige är svårt att uppskatta. Men vi vill framförallt peka på det orimliga i att skatta dessa kostnader till noll när man jämför priset för kärnkraft respektive väderberoende energi.

4Lillgrund & Markbygden vs Olkiluoto - Ett räkne-exempel

Rektorn Olkiluoto som håller på att byggas i Finland lyfts ofta fram som ett skräckexempel över hur dyr ny kärnkraft kan bli. Vi tyckte därför att det skulle vara intressant att jämföra kostnaden för denna reaktor med kostnaderna för svenska vindkraftsprojekt. Vi valde Markbygdens vindkraftspark som är tänkt att bli en Europas största landbaserade vindkraftspark och Lillgrund som är Sveriges största havsbaserade vindkraftspark.

Källa: Wikimedia
Foto 1 & 2 (från vänster) fotograf okänd, foto 3 fotograf: Mariusz Paździora

I vår jämförelse kunde vi se att om man bara delade investeringskostnaden rakt av med den förväntade mängden producerad el under ett år hade de tre anläggningarna ungefär likvärdiga kostnader.

Den havsbaserade vindkrafts parken Lillgrund var något billigare än den reaktor som byggs i Olkiluoto medans den vindkraftspark som byggs i Markbygden kan komma att bli något dyrare än Olkiluoto. Samtidigt var skillnaderna så små och osäkerheterna i beräkningarna så stora att det är svårt att dra exakta slutsatser före båda anläggningarna står klara.

I denna beräkning tas dock ingen hänsyn alls till anläggningarnas beräknade livstid. Eftersom Olkiluoto beräknas ha en livstid på ca 60 år medan vindkraftverken beräknas ha en livstid på enbart 20-25, bör man justera upp kostnaden för vind om man vill ha en rättvis jämförelse.

Hur stor uppjusteringen för livstidsskillnader bör vara har vi dock inte haft möjlighet att beräkna eftersom vi inte vet hur stor andel som är kostnader för själva verken och hur mycket som är kostnader för t.ex. markarbete, fundament och ledningsdragning, som sannolikt har en längre livstid

Läs mer: Här finner du beräkningarna som ligger bakom vår jämförelses slutsatser

Slutsatser av jämförelsen

Vi har i vår jämförelse kunnat se att vindkraft subventioneras med ca 18 öre/kWh genom elcertifikatsystemet.

Kärnkraften betalar tvärtom som enda energislag en effektskatt på ca 6-7 öre/kWh.

Effektskatten kan ses som en olycksfallsförsäkring och på så sätt täcka den topp-risk staten tar vid en ev. kärnkraftsolycka. Dagens effektskatt är dock varken tänkt eller utformad för att vara en "olycks-risk-skatt", den tar därför t.ex. ingen hänsyn till säkerheten vid det enskilda kraftverket. Den är inte heller teknik-neutral då även vattenkraft för med sig topp-risker som staten idag försäkrar utan ersättning.

Att avgiften till kärnavfallsfonden är för låg har diskuterats men utgör enligt de högsta skattningarna (15 öre/kWh) en subvention på 11.2 öre/kWh jämfört med dagens avgift (2015).

I en jämförelse av byggkostnaderna för Olkiluoto 3 och svenska vindkraftsprojekt ser vi att investeringskostnaden utslaget på ett års energiproduktion är ungefär likvärdig. Men detta är en beräkning till kärnkraftens nackdel då man inte tagit någon hänsyn till att Olkiluoto beräknas leverera el i 60 år medan vindkraftsparker har en beräknad livstid på ca 20-25 år.

Vår jämförelse pekar sammantaget mot att påståendet "vindkraft är billigare en kärnkraft" bygger på att man genomgående gör antagande till kärnkraftens nackdel och utgår från att kostnaderna för integrering av väderberoende energi är satt till 0 kr.

Vi vill dock betona att vi inte ser detta som ett argument mot satsningar på vindkraft, utan det beror helt på vad vi i så fall kombinerar denna satsning med. Det vi tycker är viktigt är att Sveriges energisystem kan fungera som ett meningsfullt föredöme för andra länder.

Ett möjligt sätt att bli ett viktigt föredöme är t.ex. att ta fram lösningar på hur man integrerar både en hög andel väderberoende energi och en hög andel kärnkraft i ett och samma nät på ett resurseffektivt sätt.

Utvecklingen i Världen och Sverige

Ovan har vi framförallt jämfört kostnader för olika energislag i dagsläget ur ett svenskt perspektiv. Men det är även intressant att se närmare på hur den framtida kostnadsutvecklingen ser ut både internationellt och i Sverige.

Det finns vitt skilda uppskattningar av hur kostnaderna kommer utvecklar sig för olika energislag. Vi ser två avgörande skäl till detta. För det första är energifrågan väldigt politiserad och många aktörer i debatten har ett egenintressen i att spå en viss utvecklig. För det andra är elproduktion ett komplext område där utvecklingen går snabbt och det därför finns stora osäkerhet i långsiktiga prognoser.

Det finns t.ex. bedömare som menar att vi står inför en revolution när det gäller kostnadsfall på solenergi och att detta kan bli lösningen på klimatkrisen. Se t.ex. denna artikel som är en intervju med miljöekonomer som publicerat en ny studie på ämnet i Nature. Men det finns också andra bedömare som säger att det finns flera hinder för fortsatt kostnadsfall, och att det kan bli svårt att nå hög andel sol utan fortsatt stora subventioner.

Vi väljer att här redovisa vad IEA har att säga i frågan eftersom det är en stor organisation med stora resurser för att just göra prognoser för kostnadsutvecklingen för olika energislag. Men vi vill som sagt betona för läsaren att vi är medvetna om att det finns stora osäkerheter i alla långsiktiga bedömningar.

World Energy Outlock(WOE) är IEAs stora årliga rapport med rapport om dagsläget och prognoser framåt.

I WEO2014 kan vi läsa att de förnybara energislagen blir mer och mer konkurrenskraftiga. Detta är såklart mycket positivt men IEA bedömer tyvärr ändå att förnybar energi kommer vara i behov av subventioner och stöd fram till 2040 (sid 239).

IEA ger en liknande bild för kärnkraften, och bedömer att kärnkraft har svårt att klara sig på en oreglerad elmarknad utan subventioner, eftersom det kräver så stora investeringar.

De stora investeringar kan mycket väl ge bra avkastning men att behöva anta ett 70 års perspektiv skrämmer privata aktörer, särskilt när osäkerheten i hur elpriset kommer utveckla sig är stor (sid 347).

IEA slår också fast att även om man skulle höja koldioxidskatten i länder som t.ex. USA till 30 USD/tCO2 så kommer fossilenergi ändå vara mer lönsamt. I Asien ser dock bilden något mer lovande ut, i Kina och Indien bedöms de fossila energislagen och kärnkraft ha likvärdiga kostnader medan kärnkraften till och med är billigare än den fossila energin i Korea (sid 422). Vi kan dock konstatera att det fortfarande görs stora nyinvesteringar i fossila bränslen i Asien vilket visar på behoven av att göra samtliga koldioxidsnåla-alternativ mer konkurrenskraftiga.

SI Sverige står vi just nu under hösten 2015 en situation där många reaktorer planeras att stängas i förtid på grund av att det är svårt att få dem att gå runt. Detta har uppmärksammats av många inom miljörörelsen som ett bevis på att kärnkraft inte är lönsamt.

Vi tycker att miljörörelsen idag missar att alla fossilfria energikällor med undantag för vattenkraft och ev. viss del av bioenergin (som båda har begränsade uppskalningsmöjligheter), behöver stöd för att klara sig (en bild som delas av bland annat Bosse Andersson vice vd för elproducenternas branschorganisation Svensk Energi).

I ett läge där all energi beräknas behöva stöd tycker vi att blir det lite underligt att dömma ut kärnkraft som ekonomiskt ohållbart för att det inte är konkurrenskraftigt på en marknad där andra kraftslag som vind- och solkraft, klarar sig just genom stora subventioner som gör att de kan producera el oberoende av var elpriset står.

Att använda dagens situation som ett bevis mot kärnkraftens lönsamhet blir särskilt konstigt när det kommer rapporter om hur vindkraften har svårt att klara sig trots subventioner och att vd för Svensk Energi (som b.la. företräder vindkraftsföretagen) oroas över konsekvenserna av fortsatt vindkraftsutbyggnad.

Som vi beskriver under punkt nummer tre - Dolda kostnader med väderberoende energislag, ser vi även en problematik i att man inte räknar med extra kostnader som följer av att reglera de väderberoende energislagen och integrera dem i systemet.

Vi vill dock betona att vi delar uppfattningen att Sverige har unikt goda förutsättningar för 100% förnybar energi genom att vår stora tillgång på vattenkraft. Vi tror därför att det mycket väl kan vara görbart att förse Sveriges el och effektbehov med vindkraft solkraft bioenergi och vattenkraft. Däremot tror vi inte att det behöver vara det bästa valet ur klimatsynpunkt.

Vi tror att t.ex. att svensk vattenkraft gör störst klimatnytta genom att fungera som reglerkraft till dansk och tysk vindkraft och på så sätt ersätta fossil elkraft. I stället för att använda svensk vattenkraft för att reglera svensk vindkraft som ersätter svensk kärnkraft.

Läs mer i vår blogg-post "Sverige är ett ovanligt land" om varför vi tror att en blandad energimix i Sverige med både kärnkraft och förnybart kan vara bättre ur ett klimatperspektiv än bara vindkraft reglerat med vattenkraft.

Vad ska vi göra med de ekonomiska styrmedlen?

I vår jämförelse ovan har vi visat varför vi har svårt att se att kärnkraft skulle vara förenat med högre kostnader än vindkraft. Just nu ser vi dock hur flera reaktorer kommer stängas i förtid av ekonomiska skäl. Detta visar att vi sannolikt kommer behöva ändra de ekonomiska styrmedlen och förutsättningarna för ny etablering av olika energislag, om vi vill behålla kärnkraft i Sverige.

Vi tycker att ett viktigt mål för Sveriges energipolitik bör vara att ha en positiv effekt på världens klimat.

Detta mål tror vi man kan nå på många olika sätt. Det kan t.ex. innebära att vi inte satsar på kärnkraft utan väljer att bara prioritera utveckling av andra nyckeltekniker med stor potential som energilagring eller kanske syntetiska biobränslen.

Vi har inte tillräckligt god insyn i alla tänkbara alternativ för att med säkerhet kunna säga vad som ger störst nytta, utan vi vill bara lyfta fram att en kombination av kärnkraft och väderberoende energi, kan vara ett möjligt alternativ bland flera att ta ställning till.

Oavsett om vi väljer att satsa på ny kärnkraft eller ej ser vi det som ett slöseri med koldioxidsnål energi att stänga de svenska reaktorerna i förtid.

Så länge det finns en betydande andel av fossil energi både i Sverige och våra grannländer är det olyckligt om vi gör oss av med fossilfri energi i onödan.

För att kunna ersätta fossil energi i våra grannländer behöver vi kunna erbjuda koldioxidsnål el när de har en underproduktion av sådan. Eftersom vindkraftsproduktionen tenderar att korrelera i stora områden, så kan vi inte räkna med att vindkraft utan energilagring på samma sätt som kärnkraft och överskott på vattenkraft kan fungera som ersättare till fossil energi i våra grannländer

Vad beror kärnkraftsnedläggningarna på...

Det kan vara för sent att stoppa de nedläggningar som nu sker, men för att stoppa att det inte blir fler reaktorer som stängs i förtid behöver vi analysera vad som orsakar den nedläggningsvåg som nu pågår

Vi har följt debatten och kunnat se att det framförallt finns tre olika anledningar som verkar samverka och skapa dåliga förutsättningar för fortsatt kärnkraftsproduktion:

De två faktorer som industrin själva pekat ut som mest betydande verkar vara det låga elpriset och effektskatten i sin helhet. Men sannolikt samverkar alla tre.

...och vad kan vi göra åt dem

De två faktorer som är meningsfullt att försöka påverka från politiskt håll är de låga elpriserna samt att vi har en effektskatt som slår ensidigt mot kärnkraft. Viktiga krav för att höja säkerheten finns det ingen anledning att kompromissa med.

Styrmedel som främjar ett stabilt elpris

Det låga elpriset har delvis uppstått p.g.a att vi snabbt byggt ut vindkraften. Detta skapar ett överskott av el under vissa delar av året som drar ner elpriset under dessa perioder. Samtidigt som tunga aktörer som Svenska Kraftnät varnar för att vi kan få effektbrist andra delar av året och det kommer larm om att de låga elpriset gör det svårare att få till investeringar i ny vindkraft.

Ett sätt att komma åt denna problematik och få fram ett mer jämnt elpris skulle vara att införa styrmedel som inte bara främjar utbyggnad av väderberoende energi utan även främjar effektbalans och integrering av den väderberoende energin i elsystemet

Med integrering avser vi att man t.ex. kan lagra energi från tillfällen med överproduktion till tillfällen då det finns ett underskott på el.

Om vi kan vara med och ta fram ekonomiskt konkurrenskraftiga tekniker för lagring av energi vore det möjligt för vindkraften att flytta försäljningen av delar av den el den producerar. Då skulle man kunna sälja vindkraftselen vid ett tillfälle när det är brist på el istället för att behöva sälja allt när produktionen är som högst till ett mycket lågt pris.

Att lösa problemen som överproduktion orsakar och stabilisera elpriset verkar också vara centralt för möjligheten att få till en uppskalning av väderberoende energi.

Som energimyndigheten skriver i sammanfattningen av denna rapport så finns det stor potential för en kraftig vindkraftsutbyggnad i Sverige men det förutsätter ett elpris på ca 50-60 öre.

Visst kan man tänka att man istället ger ett garantipris på ny vindkraft. Men som vattenfalls chefs-ekonom på ett klokt sätt redogör för här riskerar detta att leda till att det på sikt inte byggs någon ny koldioxidsnål elproduktion alls.

Vi instämmer slutligen i den analys som forskaren Jesse Jenkins gör här.

Om vi löser reglerfrågan för väderberoende energi då kommer också förnybart och kärnkraft fungerar väl ihop i samma nät.

I korthet är hans analys att om vi vill fasa ut fossilkraft med bara förnybar energi krävs det att vi löser reglerfrågan och t.ex. tar fram lösningar på energilagring till en rimlig kostnad. Men givet att vi har energilagring på plats kan också förnybart och kärnkraft fungera bra tillsammans eftersom då måste inte kärnkraften drar ner sin produktion till noll bara för att vind- och solkraft har en topp i sin produktion. (Vi har uppmärksammats på att theenergycollective där analysen är publicerad har ett tillfälligt problem med sina servrar under tiden detta åtgärdas kan ni läsa Jesse Jenkins bloggpost här)

Exakt hur vi ska utforma styrmedel som främjar effektbalans och integreringen av väderberoende väljer vi att inte ta ställning till. Detta är en fråga som vi tror bäst besvaras av nationalekonomer som är experter på utformning av styrmedel. Vi vill bara belysa behovet av en övergång till styrmedel som tar hänsyn till även dessa mål.

Generellt sätt tror vi dock att det är bra om man kan utforma styrmedlen så att de sätta ett pris på värden man vill uppnå som t.ex. stabila elpriser (som elproducenterna kan klara sig på, utan stöd), effektbalans och låga koldioxidutsläpp i stället för att subventionera enskilda kraftslag. Detta eftersom subventioner av enskilda kraftslag eller tekniker leder till en sned-drivning av marknaden och gör att andra tekniker som kan vara minst lika bra kanske inte kommer fram. I värsta fallet kan det också leda till att man får subventionera alla kraftslag eftersom ingen klarar av att konkurrera med de som får subventioner.

Ersätt effektskatten med en olycksriskskatt

Angående effektskatten skulle vi gärna se att den på sikt ersätts med en olycks-risk-skatt, som tar hänsyn till risknivån på det givna kraftverket och premierar fortsatta säkerhetsinvesteringar.

Nivån på denna skatt ska både ta hänsyn till risken för olika olyckor och kostnaderna för densamma. Den bör slutligen också vara teknikneutral så att alla kraftslag betalar en skatt som står i proportion till sina specifika olycks-risker.

Dagens subventioner gör att vindkraft producerar el till ett el-pris som de har svårt att själva klara sig på. Tills man lyckats lägga om subventionerna så att de främjar effektbalans, tycker vi att det kan vara rimligt att tillfälligt ta bort icke-teknikneutrala skatter så som effektskatt och extra hög fastighetsskatt på vattenkraft.

När man väl kommit tillbaka till ett system med elpriser som vindkraften också kan klara sig på tycker vi att det är viktigt att prisa in riskerna för olyckor och lägger till denna olycks-risk-skatt.

Sträva efter att behålla ett visst överskott på koldioxidsnål energi

Om vi i Sverige ska ha möjlighet att vid varje givet tillfälle producera så mycket el att vi alltid har effektbalans, kommer detta innebära att vi har en viss överproduktion i systemet. I tillfällen med lågt elbehov kommer vi helt enkelt ha en viss överkapacitet.

Detta tror inte vi behöver vara ett problem utan kan istället hjälpa till i processen att fasa ut den kvarvarande fossila energin i Sverige och i våra grannländer.

I Sverige så kommer fortfarande en tredjedel av den energi vi konsumerar från fossila energikällor. En stor del av denna fossila energi konsumeras dock inom industrin och transportsektorn

Att ersätta denna fossila energi medför alltså fler utmaningar än att bara erbjuda fossilfri el.

För att fasa ut fossil energi i transportsektorn måste vi investera i nya fordon och för att fasa ut fossil energi industrin behöver man investera i att elektrifiera processer som idag bygger på förbränning

Stabil tillgång till tillräckliga mängder koldioxidsnål el, till ett stabilt och förutsägbart pris tror vi kan främja denna typ av viktiga investeringar även om det inte ensamt är tillräckligt.

Under tiden som utfasning av fossil energi kommer på plats i Sverige kan vi även välja att exportera vårt överskott till länder som Tyskland och Danmark som fortfarande får en stor del av sin el från fossila kraftverk.

Läsarreaktioner

Har du några tankar, frågor eller kommentarer om innehållet i denna bloggpost, då vill vi jättegärna ta del av dem.

Om du har upptäckt ett enskilt faktafel går det bra att skriva en kommentar i kommentars-fältet nedan eller kontakta oss på mail, facebook eller twitter. Vår målsättning är att rätta alla faktafel som upptäcks men också publicera dem både under fliken Faktatabbar.

Om just den här blogg-posten har rättats och förbättrats så finner du en direkt-länk till denna rättning i listan nedan.

Kanske tycker du att innehållet i den här blogg-posten skulle behöva belysas från ett helt annat perspektiv?

Känner du redan till en färdig text som belyser den här frågan från ett annat perspektiv går det jättebra att skicka oss en länk så lägger vi till den i listan nedan.

Om du själv skulle vilja skriva en kompletterande blogg-post men inte har någon plats där du kan publicera texten. Då går det jättebra att skicka oss texten så publicerar vi den som en blogg-post direkt här på sidan.

Finns det ingen lista nedan så beror det på att vi inte mottagit några kommentarer om just denna blogg-post ännu. Ett exempel på hur en påbörjad granskning kan se ut hittar du längst ner i denna blogg-post.

FÖLJ OSS

BLOGGENS TRE TEMAN

Skapa Kärnkraftskoll

Tänk Globalt - Handla Lokalt

Tekniska Framsteg - vi behöver ta ställning till