Räcker pengarna i Kärnavfallsfonden?
I Sverige har vi en specifik fond, Kärnavafallsfonden, som har som syfte att täcka just kostnader för slutförvar och nedmontering av gamla reaktorer. Till fonden betalar bland annat sveriges samtliga kärnkraftverk.
Vi vill först göra tydligt att vi ser positivt på att det finns en sådan här fond, då det är oansvarigt att lämna kostnader på framtida generationer när man har möjlighet att istället spara kontinuerligt för att kunna täcka kostnaderna när de kommer.
Det har senaste året förts en diskussion kring huruvida kärnavfallsfonden avgift varit för låg.
Sveriges Radios vetenskapsredaktion har i sin serie Atomnotan följt frågan. I denna serie visar man på varför det är möjligt att komma till så skilda uppskattningar av hur stor avgiften/producerad kWh bör vara. Exempel på osäkerheter som påverkar kostanden är om man räknar, med 40 eller 60 års drift, vilken risknivå man tillåter för fondens placeringar, och inte minst hur höga kostanderna beräknas bli.
Sveriges radios vetenskapsredaktion bad Strålsäkerhetsmyndigheten att göra en mycket konservativ bedömning av hur stor avgiften blir per kWh om man räknar med 40 års driftstid, lägsta risknivån för placeringar, och en säkring på 50 miljarder högre kostnader än de beräknade kostnaden på 150 miljarder. De kommer då fram till att avgiften då skulle behöva höjas till 17 öre/kWh.
Den sammanlagda bedömning som Strålskyddsmyndigheten dock gjort i september 2014 är att avgiften bör höjas från 2.2 öre/kWh till 3.8 öre/kWh och kan komma att höjas upp till 10 öre/kWh. Under 2015 tog regeringen beslut att höja avgiften till 3.8 öre och att avgiften skulle ligga kvar på denna nivå fram till
Det finns dock också experter på avfallsberäkningar som menar att denna föreslagna höjning bygger på en för hög uppskattning av kostnaderna och för låg uppskattning av avkastningen.
Ibland säger kärnkraftsförespråkare i debatten att vi med en satsning på fjärde generationens reaktorsytem kan komma undan kostanderna för slutförvar. VI vill därför passa på att uppmärksamma läsaren på att detta påstående är helt felaktigt. Även med generation-IV system kommer vi behöva bygga det slutförvar som nu planeras men om vi fortsätter med känrkaft på samma nivå som idag utan att på sikt bygga generation-IV-sytem kommer vi behöva bygga ett nytt kärnkraftverk var 50:de år. Med gen-IV kan vi istället utnyttja kärnkraft i tusentals år framöver utan behov av ytterligare slutförvar.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det är en svår uppgift att korrekt beräkna kostnaderna för slutförvar och avveckling. Det är dock värt att notera att om vi utifrån tillgängliga fakta gör en för kärnkraften genomgående negativ bedömning, kan vi se att denna dolda subvention på sin höjd uppgår till 15 öre/kWh. Detta bygger på att vi antar att den högsta föreslagna uppskattningen av kostnaderna är korrekt, att avgiften ej höjs (trots liggande förslag om detta), samt räknar med att ingen i världen bygger ut fjärde generationens reaktorer i så stor skala så att vårt avfall kan användas som bränsle.
Läsarreaktioner
Har du några tankar, frågor eller kommentarer om innehållet i denna bloggpost, då vill vi jättegärna ta del av dem.
Om du har upptäckt ett enskilt faktafel går det bra att skriva en kommentar i kommentars-fältet nedan eller kontakta oss på mail, facebook eller twitter. Vår målsättning är att rätta alla faktafel som upptäcks men också publicera dem både under fliken Faktatabbar.
Om just den här blogg-posten har rättats och förbättrats så finner du en direkt-länk till denna rättning i listan nedan.
Kanske tycker du att innehållet i den här blogg-posten skulle behöva belysas från ett helt annat perspektiv?
Känner du redan till en färdig text som belyser den här frågan från ett annat perspektiv går det jättebra att skicka oss en länk så lägger vi till den i listan nedan.
Om du själv skulle vilja skriva en kompletterande blogg-post men inte har någon plats där du kan publicera texten. Då går det jättebra att skicka oss texten så publicerar vi den som en blogg-post direkt här på sidan.
Finns det ingen lista nedan så beror det på att vi inte mottagit några kommentarer om just denna blogg-post ännu. Ett exempel på hur en påbörjad granskning kan se ut hittar du längst ner i denna blogg-post.