Varför ska staten försäkra kärnkraften?
Ibland hör vi i debatten att kärnkraft inte borde vara tillåtet eftersom inget privat företag skulle kunna tänka sig att försäkra något som kan medföra så stora kostnader vid en olycka
Enligt miljöpartiets publikation ”Kärnkraft Klimat” så skulle kostnaderna för Tjernobyl respektive Fukushima uppgå till 1000 miljarder kronor vardera.
Är inte 1000 miljarder kronor en astronomisk summa?
Jo det är ett så stort belopp att det kan vara svårt att ta till sig, i jämförelse kan sägas att det är ungefär samma belopp som hela Sveriges statsskuld idag (2014) eller ca en fjärdedel av BNP 2013.
Kostnaderna för en kärnkraftsolycka är så höga att detta blir en risk som den privata försäkringsmarknaden mycket riktigt skulle ha svårt att försäkra eftersom man då behöver vara likvid för ett så stort belopp.
Trots att privata marknaden inte kan gå i god för att försäkra kärnkraften ser vi tre goda skäl till att staten bör gå in och agera försäkringsbolag.
Ett kategoriskt nej till statliga topprisker är ett nej till vattenkraft. Det finns en rad andra verksamheter som också är förenade med stora kostnader om en olycka händer, t.ex. vissa industrier men den mest relevanta jämförelsen är kanske vattenkraften. Som vi konstaterat ovan är inte den privata försäkringsmarknaden särskilt förmögen till att ge försäkringar mot topp-risker och detta gäller givetvis även vattenkraften.
Låt oss därför se närmare på de vattenkraftsolyckor världen drabbats av. Där finner vi bland flera olyckan vid Banqiao dammen som dödade mer än 150 000 personer(!), samt hur bombningar mot nordkoreanska vattenkraftverk slog ut ca 90% av elproduktionen, och slutligen hur tre vattenkraftverk de senaste 5 åren förolyckats i Indien med stora konsekvenser för omgivningen.
Någon kanske invänder att svensk vattenkraft omöjligen kan jämföras med den i Nordkorea Indien och Kina, men då bör man ju rimligen det samma gälla även för kärnkraftverken, och hänsyn tas till att svenska kärnkraftverken har både reaktorinneslutning och haverifilter vilket betydligt sänker riskerna vid en olycka.
Vill man bedöma riskerna ur ett svenskt perspektiv kan det vara intressant att titta på de riskbedömningar som Myndigheten för samhällskap och beredskap har tagit fram för en allvarlig kärnkraftsolycka(se sid 48) respektive en allvarlig vattenkraftsolycka (se sidan 56)
Enligt Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) är risken för en vattenkraftsolycka i Sverige högre än risken för en kärnkraftsolycka i Sverige. MSB (sid 58) bedömer att risken för en allvarlig vattenkraftsolycka i Sverige är 1 på 500 år och att risken därmed är medelhög. När det gäller risken för en kärnkraftsolycka så bedömer MSB (sid 53) att risken för en allvarlig olycka i Sverige är 1 på 10 000 år och att risken därmed är mycket låg.
Definitionen av en en allvarlig kärnkraftsolycka är en olycka som får en 5a eller högre på den internationella skalan för att mäta kärnkraftsolyckor, INES-skalan.
Definitionen av en allvarlig dammolycka är att en av de 20 dammar i Sverige som skulle föra med sig störst konsekvenser för samhället brister
Givetvis är det också viktigt att titta på de bedömda konsekvenserna av en olycka och inte endast sannolikheten. MSB ( sid. 57)
Sammantaget kan man säga att MSB gör bedömningen att båda typen av olyckor skulle få mycket allvarliga konskevenser för samhället i form av evakueringar, utslagen infrastruktur, elbrist e.tc.
Det framgår ingen tydlig totalkostnad för någon av olyckorna men MSB beskriver de ekonomiska konsekvenserna av dammbrottet som mycket stora och ekonomiska konsekvenserna av kärnkraftsolyckan som katastrofala.
Vi rekommenderar starkt våra läsare att läsa båda scenario beskrivningarna och skapa sig en egen uppfattning. Läs gärna direkt i de två rapporterna men annars hittar ni en sammanfattning här.
Vår slutsats är att en nolltolerans mot statliga topprisker riskerar att leda till att vattenkraft i Sverige stängs ned, vilket vi tror att få skulle förespråka.
Vår andra invändning är att staten till skillnad från privata aktörer blir tvungen att ta alternativ kostnaderna av att inte satsa på kärnkraft.
Den allvarligaste alternativkostnaden som vi ser är risken att de förnybara energislagen inte själva kommer klara av att ersätta världens förbrukning av fossila bränslen utan att det även krävs satsningar på kärnkraft. Detta än en analys som tunga aktörer som IPCC och IEA delar.
Även om man kan tänka att det även ligger i försäkringsbolagens intresse att världen inte drabbas av globala klimatförändringar kan man knappast mena att det ska in detta i sin kalkyl. Men för nationer som finns till just för att ta ett övergripande samhällsansvar är det rimligt att ta in detta i beräkningarna.
Den andra alternativkostnaden som vi ser är att vi då inte kommer ha samma möjligheter att återvinna avfallet från dagens reaktorer. Gång på gång framförs det inom Miljöpartiet att riskerna med kärnavfall är oacceptabla och då borde det onekligen finnas intresse för att satsa på den teknik som kan sänka lagringstiden på största delen av avfallet till ca 1000 år. Om vi inte vill att partiets linje ska vara att andra länder ensamma ska ta kostnaden för kommersialisering av denna teknik åt oss?
Det tredje skälet är att effektskatten har visat att kärnkraftsindustrin är förmögen att betala en försäkringspremie som står i proportion till riskerna. I miljöpartiets officiella material uppskattas kostnaden för Fukushima respektive Tjernobylolyckan till ca 1000 miljarder kronor vardera. Om vi väljer att utgå från en kostnad på 4000 miljarder kronor för världens allvarliga olyckor och slår ut det på mängden producerad el i kWh sedan 1980 från kärnkraft (lågt räknat från IAEAs officiella statistik), får vi en kostnad på 6,9 öre/producerad kWh. (Vi valde att utgå från 4000 miljarder kronor är för att täcka in ev. osäkerhet i uppskattningarna och att det finns ett slumpmoment i hur många allvarliga olyckor världen skulle kunna ha drabbats av).
En snittkostnaden på 6,9 öre/ har vi möjlighet att jämföra med effektskatten på ca 6.5 öre/producerad kWh (år 2014 innan höjningen).
Vi kan här se att de pengar vi får in på effektskatten alltså inte kommer täcka kostnaden för en olycka om det väl händer en sådan men att den med marginal står i proportion till de risker man tar. Själva tanken med en försäkringspremie är just att det man betalar in inte ska täcka hela kostnaden vid en olycka men att avgift ska stå i proportion till den risk försäkringsbolaget tar. Vi vill mena att effektskatten mer en väl gör detta eftersom Sveriges reaktorer är betydligt säkrare än de i Fukushima och Tjernobyl där vi sett faktiska olyckor med höga topp-kostnader. (Kostnaderna för three-miles-iland var betydligt lägre eftersom den inte medförde några skadliga radioaktiva utsläpp till omgivningen
Många av aktörerna på elmarknaden tror att kärnkraft i likhet med de förnybara energislagen kan komma behöva ekonomiskt stöd vid investeringar i nya kraftverk. Oavsett om detta görs tycker vi det är positivt om man behåller någon slag "olycksrisk-skatt", denna ska helst stå i proportion till och regleras med avseende på säkerheten vid det enskilda kraftverket. Detta för att kraftbolagen då får tydliga ekonomiska incitament att prioritera säkerhet.
Inför man en olycksrisk-skatt bör den vara teknikneutral så att även vattenkraft betalar en skatt som står i proportion till riskerna och kostnaderna. Säkerhetsinvesteringar som sänker risken/konsekvenserna av en olycka bör också sänka olycksrisk-skatten
Läsarreaktioner
Har du några tankar, frågor eller kommentarer om innehållet i denna bloggpost, då vill vi jättegärna ta del av dem.
Om du har upptäckt ett enskilt faktafel går det bra att skriva en kommentar i kommentars-fältet nedan eller kontakta oss på mail, facebook eller twitter. Vår målsättning är att rätta alla faktafel som upptäcks men också publicera dem både under fliken Faktatabbar.
Om just den här blogg-posten har rättats och förbättrats så finner du en direkt-länk till denna rättning i listan nedan.
Kanske tycker du att innehållet i den här blogg-posten skulle behöva belysas från ett helt annat perspektiv?
Känner du redan till en färdig text som belyser den här frågan från ett annat perspektiv går det jättebra att skicka oss en länk så lägger vi till den i listan nedan.
Om du själv skulle vilja skriva en kompletterande blogg-post men inte har någon plats där du kan publicera texten. Då går det jättebra att skicka oss texten så publicerar vi den som en blogg-post direkt här på sidan.
Finns det ingen lista nedan så beror det på att vi inte mottagit några kommentarer om just denna blogg-post ännu. Ett exempel på hur en påbörjad granskning kan se ut hittar du längst ner i denna blogg-post.