Dagslägets skatter subventioner och avgifter
För att kunna diskutera olika energislags kostnader är det viktigt att ha insikt i de olika skatter avgifter och subventioner som utgår till olika energislag.
Källa: Svensk Energi, Ekonomifakta.se & Elen.nu
I grafen kan vi se att subventionerna som utgår vid vindkraftsproduktion är ca 18 öre/kWh vilket utgör mer än en tredjedel av inkomsterna per producerad kWh (beräknat på ett ungefärligt genomsnittligt elpris från jan 2011 till aug 2014) samtidigt som kärnkraft och vattenkraft inte åtnjuter några subventioner utan istället beskattas (el-produktion med kärnkraft har även specifika avgifter som är ej med i diagrammet). Den avgift som är markerat med gult visar avgiften till kärnavfallsfonden 2015.
Här nedan kommer vi göra sammanställning av de skatter, subventioner och avgitfter som idag utgår löpande vid elproduktion med vattenkraft,vindkraft och kärnkraft. Avgiften till kärnavfallsfonden har väckt en hel del debatt därför behandlar vi den i detalj i en egen blogg-post här.
Skatter
I dagsläget finns ett antal skatter inom elproduktion. Dessa skatter varierar dock mellan olika kraftslag och vissa är exklusiva. Skatterna som är aktuella vid elproduktion för vind, vatten eller kärnkraft är:
Fastighetsskatt
Koldioxid- & energiskatt
Termisk effektskatt
Fastighetsskatt - Alla kraftslag
Denna skatt gäller alla kraftslag men storleken varierar mellan kraftslagen. Skatten är en procentuell del av taxeringsvärdet och ser ut som följande:
Vattenkraft - 2,8%
Kärnkraft - 0,5%
Vindkraft - 0,2%
Totalt beräknas fastighetskatten uppgå till ca 4 miljarder kr enligt Svensk Energi. Fram till år 2007/2008 hade alla kraftslag 0,5% i fastighetsskatt men efter det har skatten på vattenkraft höjts samt skatten på vindkraft och sänkts. Svensk Energi beräknar att skatten ger följande kostnad per producerad kWh för respektive kraftslag:
Vattenkraft - 5,5 öre/kWh
Kärnkraft - 0,3 öre/kWh
Vindkraft - 0,4 öre/kWh
Termisk effektskatt - Kärnkraft
1984 infördes en skatt på producerad el från kärnkraft, denna skatt var på ca 0,2 öre/kWh och höjdes successivt fram till år 2000. År 2000 gjordes denna skatt om från en produktionsskatt till en termisk effektskatt. Detta innebär att istället för att skatt på producerad el skattas kärnkraft nu för den termiska effekten verket har, dvs skatt på maximal värmeeffekt. Denna skatt ligger altså fast och är lika stor oavsett om verket är i drift eller inte. Det går dock att få en viss reduktion om verket är ur drift i 3 månader eller längre. Räknat på alla kärnkraftverk uppgår denna skatt till ca: 4 miljarder kronor
Eftersom skatten utgår oavsett om kraftverken står still eller producerar el varierar kostnaden per producerad kWH. Räknat på kostnad per/kWh med 2013 års produktion och skatter:
4,15 miljarder kr / 63,3 TWh = 6,6 öre/kWh
medan 2012 motsvarade kostnaden ca 5,5 öre/kWh ( Källa: Svensk Energi )
Den höjning som föreslogs av regeringen år 2015 motsvarar bara ca 1 öre per kWh. Enligt Vattenfall själva har därför denna höjning väldigt lite påverkan på lönsamheten. Effektskatten i sin helhet tillsammans med ett lågt elpris är dock en viktig anledning till nedläggningen, då effektskatten utgör ca 1/5-del av produktionskostanderna för Vattenfalls reaktorer.
Effektskatten har inget att göra med förvaringen av använt bränsle samt rivning av reaktorerna. För detta finns en speciell avgift (som vi redogör för nedan och diskuterar närmare i avsnittet "Känkraftens dolda kostnader").
Avgifter
Utöver skatterna finns det även ett antal avgifter vid elproduktion. Vi har dock inte funnit några avgifter förenade med elproduktion med vind sol eller vattenkraft. För kärnkraft finns en speciell avgift i syfte att täcka alla kostnader för nuvarande och framtida förvaring av kärnbränsle samt rivning och återställning av marken där kärnkraftverken är placerade. Inbetalningarna av denna avgift går till kärnavfallsfonden. År 2013 var fondens totala storlek 51 miljarder kr I summeringen nedan av skatter avgifter och subventioner är denna kostnad ej inräknad. Utan behandlas i en egen blogg-post här
Kärnkraft är även ersättningsskyldiga vid olyckor. Idag uppgår det belopp som kärnkraftsindustrin direkt ska ha tillgängligt till ca 3,3 Miljarder kronor. Men det ligger ett lagförslag på att höja detta belopp till ca 12 miljarder kronor. Denna har dock inte trädit i kraft då Sverige inväntar att nya gemensamma europeiska riktlinjer ska slås fast först. Vi har dock varit i kontakt med Nordiska Kärnförsäkringspoolen och enligt dem har flera andra länder i Europa redan höjt det belopp som ska finnas tillgängligt, så det finns inga formella hinder för att låta den lag som ligger på förslag träda i kraft.
Subventioner
Subventionerna till elproduktion ges ut i så kallade Elcertifikat. De kraftslagen som är berättigade till elcertifikat är vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk. Elcertifikaten var fördelade enligt följande år 2013, vindkraft (63%), biobränslen (32%), vattenkraft (5%). Övriga som t.ex. solenergi är mindre än 0,1%.
För varje producerad MWh timme får de berättigade ett elcertifikat som de kan sälja utöver sin el till elleverantörerna. Självklart så är det ju ingen som skulle köpa en bit papper som inte är värt något, utan elleverantörerna är tvingade att köpa elcertifikaten. Det finns en viss kvot av elen som leverantören måste köpa per år, 2013 var denna kvot 13,5% av all el de köpte. Exempel: köper leverantören 1000 MWh el måste leverantören även köpa 135 elcertifikat. Kvoten variera kraftigt och är förutbestämd, förra året var den 17,9% och 2020 kommer den vara 19,5% för att sedan långsamt sjunka mot 0,198% år 2035.
Totala antalet elcertifikat 2013 blev: 15 344 097 st. Denna siffra har varit ungefär densamma sedan 2007 men elcertifikaten har flyttats från biobränslen och vattenkraft till vindkraft med tiden.
Priset på elcertifikat har varierat mellan 140 och 370 kr/st.
I diagrammet nedan syns prisutvecklingen. Diagrammet går att hitta på sidan Ekonomifakta
Medelpriset sedan införande är 250 kr/st eller 25 öre/kWh. Detta är vad de berättigade produktionsslagen i medel fått i bidrag per kWh sedan elcertifikatens införande. Under år 2014 fick vindkraftsindustrin ca 18 öre/ kWh genom elcertifikatsystemet.
Summering
För att göra detta liter mer överskådligt ska vi summera skatterna och subventionerna för storskalig vattenkraft, kärnkraft och vindkraft. Samtliga siffror gäller för år 2013.
Vattenkraft
Skatter: 5,5 öre/kWh
Subventioner:-
Totalt: +5,5 öre/kWh
Vindkraft
Skatter: 0,4 öre/kWh
Subventioner: 18,5 öre/kWh
Totalt: -18,1 öre/kWh
Kärnkraft
Skatter: 0,3 + 6,6 öre/kWh
Subventioner: -
Totalt: +6,9 öre/kWh.
Slutsats
År 2014 subventionerades vindkraften med ca 18 öre/kWh genom elcertifikatsystemet, medans vattenkraft och kärnkraft skattas med 5,5 respektive 6,9 öre/kWh. Kärnkraft betalar även ytterligare avgift för hantering av restprodukter och rivning (Se nedan).
En subvention på ca 18 öre öre/kWh kan tyckas vara en liten siffra. Men det är viktigt att betänker att vi haft ett genomsnittligt elpris ca 35 öre/kWh de senaste åren. För vindkraften utgör alltså subventionerna ca en tredjedel av intäkterna.
Utöver subventioner vid produktion har vindkraften sedan 2003 fått ca 900 miljoner i så kallat pilotstöd för byggnation (Källa Energimyndigheten och vindraftsbranchen). Vilket bör sättas i jämförelse med att man 2012 beslöt att inga statliga subventioner ska få utgå till uppföranade av nya kärnkraftverk.
Läsarreaktioner
Har du några tankar, frågor eller kommentarer om innehållet i denna bloggpost, då vill vi jättegärna ta del av dem.
Om du har upptäckt ett enskilt faktafel går det bra att skriva en kommentar i kommentars-fältet nedan eller kontakta oss på mail, facebook eller twitter. Vår målsättning är att rätta alla faktafel som upptäcks men också publicera dem både under fliken Faktatabbar.
Om just den här blogg-posten har rättats och förbättrats så finner du en direkt-länk till denna rättning i listan nedan.
Kanske tycker du att innehållet i den här blogg-posten skulle behöva belysas från ett helt annat perspektiv?
Känner du redan till en färdig text som belyser den här frågan från ett annat perspektiv går det jättebra att skicka oss en länk så lägger vi till den i listan nedan.
Om du själv skulle vilja skriva en kompletterande blogg-post men inte har någon plats där du kan publicera texten. Då går det jättebra att skicka oss texten så publicerar vi den som en blogg-post direkt här på sidan.
Finns det ingen lista nedan så beror det på att vi inte mottagit några kommentarer om just denna blogg-post ännu. Ett exempel på hur en påbörjad granskning kan se ut hittar du längst ner i denna blogg-post.