Kärnkraftsolyckor i världen
I diskussionen kring kärnkraftens säkerhet är det naturligt att ta upp de två olyckor vi har haft i världen som har inneburit en risk för omgivningen, Tjernobyl och Fukushima, (det är också de olyckor som Miljöpartiet valt att behandla i sitt material).
Tjernobylolyckan
På sidan 5 i publikationen Kärnkraft i klimatkrisens tidevarv skriver PM-författaren följande om Tjernobyl-olyckan.
Den allvarligaste olyckan är naturligtvis haveriet i Tjernobyl 1986. Konsekvenserna av denna olycka är svåröverskådliga och det finns många olika uppskattningar. Enligt en av de mest restriktiva uppskattningarna, som bland andra Strålskyddsmyndigheten ställer sig bakom, utsattes minst sex miljoner människor i Ukraina, Vitryssland och Ryssland för förhöjd strålning, 5 000 barn har drabbats av sköldkörtelcancer, ett okänt antal personer har fått leukemi eller bröstcancer och ytterligare minst 9 000 människor beräknas drabbas av cancer de närmaste femtio åren. Olyckan har hittills kostat dessa tre länder minst 1 000 miljarder kronor.
Tjernobylolyckan är mycket riktigt den allvarligaste kärnkraftsolyckan världen upplevt och man bör på inget sätt förringa det lidande som olyckan orsakat. Vi delar dock bilden av att det är en komplex uppgift att uppskatta konsekvenserna av olyckan och som oinsatt blir det än svårare då det i debatten förekommer mycket motstridiga versioner.
Å ena sidan förekommer det fundamentalistiska kärnkraftsförespråkare som helst bara fokuserar på antalet dödsfall som vi med säkerhet kan koppla till olyckan, vilket är ungefär ett 50-tal. Å andra sidan har vi Greenpeace som väljer att ensidigt förespråka uppskattningar gjorde i sin egen rapport The Chernobyl Catastrophe — Consequences on Human Health: The difficult truth about the Chernobyl catastrophe: the worst effects are still to come. I sin rapport kommer Greenpeace fram till den anmärkningsvärda siffran att tjernobylolyckan kommer orsaka 270 000 cancerfall varav 93 000 med dödlig utgång.
Väljer vi istället att lyssna till slutsatserna av den stora genomgång av tillgängliga vetenskapliga studier som WHO genomfört, beräknas tjernobyl orsaka som mest ca 9000 förtidiga dödsfall i cancer. Både de fundamentalistiska kärnkraftsförespråkarna och Greenpeace väljer alltså i detta läge att bortse från det vad majoriteten av forskarna säger. Greenpeace framhäver dock ibland att deras slutsatser också grundar sig på forskning men det är då viktigt att vara medveten om att deras studier till skillnad från WHOs, ej genomgått så kallat peer-review förfarande (vilket betyder att de ej genomgått oberoende granskning av andra forskar i fältet.)
Med bakgrund av detta tycker vi därför det är mycket positivt att publikationsförfattaren här väljer att använda sig av data från den rapport som WHO och svenska Strålskyddsmyndigheten valt att ställa sig bakom. Men vi har två kommentarer vi vill göra till citatet ovan.
Det är korrekt att ca 5000 barn beräknas ha drabbats av sköldkörtelcancer. Cancer hos barn är en tragedi och får på inget sätt förringas men vi finner det ändå relevant att det för läsaren framgår att och prognosen för att botas och bli frisk vid sköldkörtelcancer är god. Av de ca 5000 drabbade barnen uppges 15 har dött till följd av sjukdomen fram till och med år 2002.
PM-författaren anger att minst 9000 personer kommer drabbas av cancer. Det är korrekt att 9000 cancerfall är den uppskattning som anges i Strålskyddsmyndighetens material men det står inte att leukemi och bröstcancer inte skulle vara inräknad bland dessa. De använder inte heller begreppet minst utan tydliggör att det finns en osäkerhet i bedömningen och att de sanna sifforna kan ligga både högre och lägre än 9000.
Eftersom publikationen Kärnkraft i klimatkrisens tidevarv är tänkt att fungera som en faktabas för partimedlemmar i kärnkraftsfrågan hade vi gärna sett att man också gav en kort diskussion kring varför man kan komma till så här totalt olika slutsatser om antalet orsakade cancerfall. Det har t.ex. förekommit kritik från en del miljöorganisationers sida att WHOs valt att inte beräknat ev. ökade cancerfall utanför Ukraina, Ryssland och Vitryssland. Förklaringen ligger i att övriga länder drabbades av låga radioaktiva utsläpp som ligger inom ramen för vad som förekommer naturligt runt om på jorden. I denna korta video förklaras varför det är svårt att vetenskapligt studera och belägga huruvida så låga stråldoser har någon skadlig effekt eller ej.
Enligt de senaste rekommendationerna från UNSCEAR (FNs vetenskapliga organ för frågor relaterade till joniserande strålning) avråder man numera från från att applicera den så kallade Linnear-Non-Threshold modellen på mycket låga stråldoser. LNT-modellen bygger på antagandet om att det inte finns någon gräns för hur låg en stråldos kan vara och fortfarande orsaka skadliga hälsoeffekter man antar därför att risken sjunker linjärt med dosen från de nivåer där man observerat hälsoeffekter. Anledningen att UNSCEAR väljer att avråda från detta sätt att räkna är för att de gör den samlade bedömningen att LNT-modellen inte har tillräckligt vetenskapligt stöd. Det blir också underligt att räkna med ökade cancerfall från stråldoser som ligger inom normalvariationen och som vi annars inte gör några samhälleliga insatser för att skydda oss i från. Det finns dock enskilda forskare som gör en annan bedömning t.ex. som Ian Farlie som här argumenterar för att man bör räkna med att LNT-modellen är sann. Viktigt att notera är dock att även om vi skulle välja att använda oss av Linnear-Non-Threshold modellen på samtliga områden som fick några radioaktiva nerslag efter Tjernobyl kommer man till slutsatsen att olyckan som mest kommer orsaka 17000-68000 dödliga cancerfall totalt, vilket alltså fortfarande är långt under de siffror Greenpeace lyfter fram.
Icke cancerrelaterade hälsoeffekter av olyckorna
Vid Tjernobylolyckan fick ca 350000 personer evakueras. En evakuering innebär alltid stort lidande och hälsorisker för de drabbade, i form av att förlora sitt hem och sociala sammanhang. Evakueringarna genomfördes i två omgångar först 116 000 personer i de mest kontaminerade områdena och därefter några år senare ytterligare ca 240000 personer.
2002 publicerade WHO tillsammans med en rad andra FN-organ en rapport som sammanställer lärdomar att dra från Tjernobylolyckan och viktiga insatser som återstår att genomföra. I rapporten konstaterar att den evakuering som genomfördes snart efter olycka av befolkningen i de mest kontminerade områdena signifikant reducerat stråldoserna men för de grupper som evakuerades först år efter olyckan är de positiva effekten tveksam.
I rapporten identifieras flera faktorer som har försvårat livet för de evakuerade. De två huvudsakliga problemen som pekas ut är bristande stöd till de evakuerade och desinformation som skapat mycket lidande.
Bristande information menar rapportförfattarna har lett till att människor antingen utvecklat en fatalistisk syn på riskerna eller en mycket överdriven rädsla för stråldoser som ligger helt inom normalspannet för det de flesta av världens befolkning utsätts för i vardagen. Båda strategierna har visat sig medföra onödiga hälsorisker som följd. Å ena sidan är det individer som utsätter sig för onödiga stråldoser genom att äta svamp och bär i områden där det radioaktiva avfallet gör att detta är en hälsorisk, men där det annars är helt ofarligt att vistas. Å andra sidan är det individer som lider av obefogas rädsla som förutom stress också i förlängningen ökar riskerna för många allvarliga fysiska sjukdomar.
Det största ansvaret för att ge korrekt information om riskerna ligger givetvis på myndigheterna men rapporten pekar ut att både kärnkraftsindustrin och vi inom miljörörelsen har försvårat situationen genom att sprida felaktigt under-/överdrivna bilder av hälsoeffekterna från olyckan
Ibland framförs även påstående om att Tjernobylolyckan skulle ökat antalet missfall eller barn som föds med missbildningar i de kontaminerade områdena. WHO avfärdar dock att de radioaktiva utsläpp som olyckan gav upphov till skulle kunna ha sådana effekter.
Fukushima
Om Fukushima olyckan skrivs följande i Miljöpartiets material på hemsidan.
Idag för tre år sedan drabbades Fukushima av en jordbävning, en tsunami och en kärnkraftskatastrof – den senare hade kunnat undvikas. Den fulla skadan av kärnkraftsolyckan är fortfarande inte känd. De fortsatta läckagen från kärnkraftverket och de förhöjda nivåerna av radioaktivitet kommer påverka människor och omgivningen i många årtionden framöver. Erfarenheten från Tjernobyl visar att radioaktiviteten leder till att cancer blir vanligare senare i livet för de som utsatts.
Citatet ovan innehåller inte några direkta faktafel, men det riskerar att ge läsaren bilden av att olyckan i Fukushima har konsekvenser som är likvärdiga med de som beräknas bli av Tjernobyl. Vi tror därför att det kan vara viktigt att tydliggöra de stora skillnader som finns. WHO bedömer att riskerna för den stora allmänheten i Japan och resten av världen är mycket låga, och för dessa grupper beräknas inte olyckans utsläpp leda till någon observerbar ökning i antalet cancerfall. De enda som förväntas ha en förhöjd cancerrisk till följd av olyckan är de som arbetade på själva kraftverket under själva olyckan, samt spädbarn i de mest drabbade områdena.
Enligt IPCC rör det sig om ca 130 personer som kan komma att dö i förtid i cancer till följd av olyckan (sid 526 i denna rapport).
Konsekvenserna av radioaktiva utsläpp i havsvattnet till följd av Fukushima
Ibland har det förkommit röster i debatten som menar att Fukushimaolyckan haft förödande konsekvenser för det marina livet utanför Japans kust, och att fisk utgör en hälsofara t.o.m på amerikanske västkusten då man även där kunnat mäta upp förhöjda nivåer av radioaktiva ämnen i fisken. Det är korrekt att stråldoserna precis i närområdet kring Fukushima kan ha påverkat det marina livet dock är effekterna begränsade till ytterst lokalt område och beräknas avta inom ett par år.
En amerikansk forskare som engagerat sig i problematiken att kärnkraftsfrågan präglas av polarisering, har skapat en sammanställning av videos som granskar både för och motståndares argument i kärnkraftsfrågan. I en av filmerna behandlas specifikt konsekvenserna av radioaktiva utsläpp i havet efter fukushimaolyckan. Vi rekommenderar denna för att den pedagogiskt sätt förklarar hur stråldoser som förekommer naturligt i havet förhåller sig de till de utsläpp olyckan givit upphov till och ger oss inom miljörörelsen verktyg för att förstå vad som är de väntade miljö konsekvenserna av utsläppen i havet.
Icke cancerrelaterade hälsoeffekter av olyckorna
Tsunamin som slog in mot Japan i kombination av kärnkraftsolyckan ledde till till att hundra tusentals människor fick evakueras(det har varit svårt att finna några exakta antalsangivelser men tre år efter olyckan var det fortfarande 120000 som inte återvänt). Evakueringarna som genomfördes i Japan var i linje med internationella riktlinjer. Men analyser i efterhand ifrågasätter om man korrekt vägt riskerna mot varandra. Å ena sidan finns det risker för förhöjt antal cancerfall om man väljer att inte evakuera men å andra sidan har evakuering visat sig ha stora psykosociala effekterna av evakuering och de direkt livshotande effekter för personer i framförallt riskgrupper så som svårt sjuka, och äldre. Det har varit svårt att finna exakta uppskattningar av hur många som dött till följd av evakuering men det har förekommit uppskattningar om att det rör sig om ca 1600 personer medan de cancerfall man har sparat <a href="">uppskattas till ca 28.
WHO har vad vi kunnat se dock inte rapporterat om dödsfall till följd av evakuering men betonar att det är en avvägning vid framförallt riskgrupper
Att det kan finnas behov av att ändra de befintliga riktlinjerna visar sig i att tunga organ som International Commission of Radiological Protection som är ett internationellt oberoende organ för strålskydd väcker frågan efter fukushimaolyckan.
Vi tycker att det framförallt finns tre viktiga slutsatser att dra från de icke cancerrelaterade konsekvenserna av de två kärnkraftsolyckorna:
Även om de radioaktiva utsläppen inte ger upphov till särskilt stora hälsorisker kan evekuering till följd av olyckan orsaka mycket omfattande lidande.
Det är viktigt att vi gör det vi kan för att underlätta för att de reaktorer som byggs idag ska hålla gen-III reaktorstandard eftersom detta kraftigt minskar risken för olyckor och begränsar radioaktiva utsläppen till omgivningen ifall en olycka trots allt skulle inträffa.
Obefogad stor rädsla för låga stråldoser har visat sig skapa stora hälsoeffekter vid kärnkraftsolyckor. Vi som miljöorganisationer har möjlighet att utgöra en positivt exempel genom att kraftigt ta avstånd från att andra miljöorganisationer och aktörer i debatten på ett osakligt sätt överdriver hälsoriskerna med strålning (så som WHOs analyser visat sig varit fallet vid både Tjernobyl och Fukushimaolyckan).
Läsarreaktioner
Har du några tankar, frågor eller kommentarer om innehållet i denna bloggpost, då vill vi jättegärna ta del av dem.
Om du har upptäckt ett enskilt faktafel går det bra att skriva en kommentar i kommentars-fältet nedan eller kontakta oss på mail, facebook eller twitter. Vår målsättning är att rätta alla faktafel som upptäcks men också publicera dem både under fliken Faktatabbar.
Om just den här blogg-posten har rättats och förbättrats så finner du en direkt-länk till denna rättning i listan nedan.
Kanske tycker du att innehållet i den här blogg-posten skulle behöva belysas från ett helt annat perspektiv?
Känner du redan till en färdig text som belyser den här frågan från ett annat perspektiv går det jättebra att skicka oss en länk så lägger vi till den i listan nedan.
Om du själv skulle vilja skriva en kompletterande blogg-post men inte har någon plats där du kan publicera texten. Då går det jättebra att skicka oss texten så publicerar vi den som en blogg-post direkt här på sidan.
Finns det ingen lista nedan så beror det på att vi inte mottagit några kommentarer om just denna blogg-post ännu. Ett exempel på hur en påbörjad granskning kan se ut hittar du längst ner i denna blogg-post.