Säkerheten vid de svenska kärnkraftverken
I MPs publikationer har vi funnit tre avsnitt som berör säkerheten på svenska kärnkraftverken som vi vill lyfta upp till diskussion
Citat 1 (ur publikationen Kärnkraft i klimatkrisens tidevarv):
“I Sverige har det aldrig förekommit något allvarligt utsläpp av radioaktivitet men de svenska reaktorerna har stora säkerhetsproblem. Senast i vintras (2008 eller 2009 vår anmärkning) var kärnkraftverket i Forsmark mycket nära ett stort haveri”
Citat 2 (ur publikationen Kärnkraft Klimat):
2012 publicerade EU-kommissionen sin bedömning av de stresstester som genomförts på samtliga europeiska reaktorer, som en reaktion på kärnkraftskatastrofen i Fukushima. Trots att det var många aspekter av säkerheten som stresstesten missade att undersöka så har det ändå framkommit mycket allvarliga brister, och de svenska reaktorerna fick fler anmärkningar än något annat land. Den mest uppmärksammade var att om elförsörjningen till Forsmark 1 eller Forsmark 2 försvinner kommer härden att börja smälta inom mindre än en timme.
Citat 3 (ur publikationen Kärnkraft Klimat):
Rapporten (EU-kommisionens, egen anmärkning) analyserade inte heller brister i yttre säkerhet, men att dessa finns har upprepade gånger visats av Greenpeaceaktivister och det har även förekommit andra incidenter, t.ex. en oförklarlig närvaro av sprängämnen.
Vi kommer här nedan bemöta och granska de påståenden som görs i citaten ovan
Incidenten vid Forsmark 2006
Eftersom vi inte kunde finna någon rapportering om en allvarlig incident vid Forsmark varken under 2008 eller 2009, valde vi att kontakta Strålsäkerhetsmyndigheten för att få veta om någon sådan har inträffat.
På vår fråga:
Jag granskar ett material kring kärnkraft som menar att det under vintern 2008 eller 2009 skulle ha inträffat en allvarlig incident vid Forsmark, där reaktorn var mycket nära ett stort haveri. Jag har gått igenom er hemsida utan att kunna finna någon incident under 2008 eller 2009 som kan klassas som allvarlig. Jag kontaktar därför er för att få klarhet i om jag kan ha missat någon incident som var allvarlig men ej uppmärksammats på er hemsida eller i medierna?
Svarar Strålsäkerhetsmyndigheten följande:
Ingen av Forsmarks reaktorer har varit nära ett stort haveri och under den period du är intresserad av (år 2008-2009) finner jag ingen inträffad händelse som är att beteckna som en allvarlig incident som gränsat till haveri.
Under sommaren år 2006 inträffade däremot en incident som klassades som allvarlig och som fick stor medial uppmärksamhet och det kan därför tänkas vara den incident som PM-författarna avser.
Vid incidenten 2006 förekom diskussioner i media kring huruvida detta tillbud skulle kunna ha utvecklats till en härdsmälta. I media framkom också uppgifter om att denna incidenten skulle ha varit mycket mer allvarlig än den först verkat. Se exempel på artiklar här och här.
Ur mediarappoteringen framgår att system som inte borde fallerat samtidigt gjorde det. Detta är mycket riktigt allvarligt och ledde till att reaktorerna fick stängas ner för att åtgärda dessa problem. Men på en viktig punkt skiljer sig medias rapportering och SSMs bedömning åt nämligen huruvida reaktorn var nära en härdsmälta eller ej. I media beskrivs att det fanns fyra dieselaggregat tillgängliga varav bara två fungerade samt att om dessa också fallerat hade verket blivit strömlöst med härdsmälta som följd. Men det som inte framkommer i mediabevakningen är att det fanns lösningar att ta till även om alla fyra dieselaggregat hade slutat fungera.
Analysgruppen är en grupp som är finansierad av kärnkraftsindustrin men som har i uppdrag att jobba oberoende och ta fram fakta kring frågor relaterade till kärnkraft. I sitt dokument om Forsmarksincidenten under rubriken "Vad hade hänt om...?" ger de en pedagogisk överblick över vad som hade varit konsekvenserna och möjligheterna vid de scenarion som beskrivits i media.
Vi har förståelse för om många av våra läsare skeptiska till ett material med koppling till kärnkraftsindustrin, men anledningen till att vi refererar till dem här är för att det ger viktig information som inte framkommit i mediabevakningen och att det utan den kan vara svårt att förstå varför SSM, (dåvarande SKI) gjort bedömningen att Forsmark inte var nära en härdsmälta vid incidenten 2006.
Hur stor är riskerna för en framtida olycka vid ett svenskt kraftverk
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har tagit fram riskbedömningar för olika olyckor som samhället kan drabbas av.
De bedömer riskerna för en allvarlig kärnkraftsolycka till mycket låg vilket motsvarar ca 1 på 10000 år (se sidan 53).
(Detta kan sättas i relation till att MSB bedömer att risken för en allvarlig vattenkraftsolycka, med sannolikt fler dödsfall som följd, är ca 1 på 500 år sidan 58)
Till denna allvarligaste typ av kärnkraftsolycka räknar de en olycka som skulle få en 5-7 på INES-skalan (INES-skalan kan man läsa mer om här). Säkerheten vid de svenska kraftverken bedöms som så god att man även vid denna allvarligaste typen av olycka inte finner det troligt att någon skulle få akuta skador av strålning. Om konskekvenserna på längre sikt skriver MSB:
Flera forskningsrapporter visar på att antalet insjuknade i cancer på grund av en liknande händelse kommer vara mycket lågt, om det ens går att påvisa statistiskt – i varje fall kan man inte urskilja dessa cancerfall från fall där cancern har andra orsaker . Kärnkrafthaveriet och det radioaktiva utsläppet kommer däremot att få djupgående psykologiska effekter hos befolkningen.
I rapporten betonar man också att de ekonomiska konsekvenserna kan bli katastrofala.
Här nedan kan ni läsa mer om varför det är osannolikt att en allvarlig kärnkraftsolycka i Sverige skulle medföra betydande radioaktiva utsläpp till omgivningen
Riskerna om det skulle ske en härdsmälta vid någon av de svenska reaktorerna
I citat nummer två lyfts frågan om huruvida ett avbrott i elförsörjningen till Forsmark 1 eller Forsmark 2 försvinner skulle leda till en härdsmälta inom mindre än en timme. Först tycker vi att är bra att tydliggöra att det vid varje kärnkraftverk finns flera oberoende elförsörjningssystem vilket gör att avbrott i ett system inte ska påverka driften. Med detta sagt skulle vi också vilja diskutera konsekvenserna om en härdsmälta trots allt skulle inträffa.
Att hävda att en härdsmälta är nära förestående är kanske ett av de mest effektiva argumenten för att skapa opinion mot kärnkraft, få ord väcker så stor rädsla. Det som få bland oss i allämenheten och även inom miljörörelsen är medvetna om är dock att tack vare att miljöengagerade aktörer var med och tryckte på i frågan, beslutade vi i Sverige om att investera i något som kallas för haverifilter(för mer info om dessa se artikel i Strålskyddsmyndighetens tidskift Strålsäkert). Dessa tillsammans med särskild reaktorinneslutning gör att en härdsmälta inte behöver innebära några skadliga utsläpp av radioaktivt material. I korthet så skyddar haverifiltren så att man vid ett svårt haveri kan sänka trycket som skapas på inneslutningen utan att farliga mängder radioaktiva ämnen sprids då dessa fångas upp i filtren.
Denna säkerhetsåtgärd minskar markant risken för radioaktiva utsläpp till omgivningen. Detta bekräftas av de tre allvarliga kärnkraftsolyckor värden har upplevt som visar att dessa två säkerhetsåtgärder gör stor skillnad. Vid Harrisburgolyckan gjorde reaktorinneslutningen att de radioaktiva utsläppen blev minimala och därför kunde inte heller några hälsoeffekter påvisas varken hos allmänheten eller hos de som arbetade på kraftverket. Vid Tjernobylolyckan saknades reaktorinneslutning vilket gjorde att olyckan fick stora konsekvenser för omgivningen. Vid Fukushimaolyckan fanns reaktorinneslutning men det saknades de haverifilter som finns vid de svenska kärnkraftverken. Om även sådana hade funnits på plats hade sannolikheten för radioaktiva utsläpp till omgivningen minskat markant.
Vi tycker att det är viktigt att lyfta fram hur miljörörelsens fokus på säkerhetsriskerna har gjort stor skillnad för säkerheten, men vi vill samtidigt problematisera att dessa avgörande säkerhetsinvesteringar sedan tystas ner när vi inom miljörörelsen pratar om riskerna med t.ex. en härdsmälta. Med detta sagt är det såklart så att en olycka även med haverifilter är allt annat än önskvärt inte minst p.g.a. de ekonomiska och sociala konsekvenserna. Och givetvis finns det ju fortfarande mycket osannolika men fortfarande möjliga scenario där olyckan medför påtagliga radioaktiva utsläpp för omgivningen.
Skydd mot yttre hot
Om risker och skydd mot yttre hot kan ni läsa i vår bloggpost om "Risken för framtida olyckor".
Läsarreaktioner
Har du några tankar, frågor eller kommentarer om innehållet i denna bloggpost, då vill vi jättegärna ta del av dem.
Om du har upptäckt ett enskilt faktafel går det bra att skriva en kommentar i kommentars-fältet nedan eller kontakta oss på mail, facebook eller twitter. Vår målsättning är att rätta alla faktafel som upptäcks men också publicera dem både under fliken Faktatabbar.
Om just den här blogg-posten har rättats och förbättrats så finner du en direkt-länk till denna rättning i listan nedan.
Kanske tycker du att innehållet i den här blogg-posten skulle behöva belysas från ett helt annat perspektiv?
Känner du redan till en färdig text som belyser den här frågan från ett annat perspektiv går det jättebra att skicka oss en länk så lägger vi till den i listan nedan.
Om du själv skulle vilja skriva en kompletterande blogg-post men inte har någon plats där du kan publicera texten. Då går det jättebra att skicka oss texten så publicerar vi den som en blogg-post direkt här på sidan.
Finns det ingen lista nedan så beror det på att vi inte mottagit några kommentarer om just denna blogg-post ännu. Ett exempel på hur en påbörjad granskning kan se ut hittar du längst ner i denna blogg-post.