Liten strålskola
Joniserande strålning är inget nytt fenomen som uteslutande är förknippat med mänsklig verksamhet. Joniserande strålning förekommer tvärtom naturligt i vår omgivning och mängden bakgrundsstrålning varierar betydligt över jorden. Men eftersom vi inte kan förnimma strålning med våra sinnen har de flesta av oss en ganska vag uppfattning om hur olika stråldoser förhåller sig till varandra.
Utan en uppfattning om hur olika stråldoser förhåller sig till varandra blir det dock svårt att ha en balanserad diskussion om olika risker som kärnkraft för med sig.
I denna bloggpost kommer vi därför gå igenom hur olika naturliga stråldoser förhåller sig tillvarandra samt diskutera frågan om all strålning är farlig för oss.
Naturliga stråldoser i vår omgivning
Stråldoser mäts vanligen i enheten Sievert (Sv) som är framtagen för att ge ett jämförelsemått på hur mycket den givna strålningen påverkar människors kroppar. Olika typer av strålning tilldelas därför olika viktning så att de ska gå att jämföra med varandra ur ett strålskyddsperspektiv. Vid stråldoser upp till 0.5 Sv pratar man även oftast om effektiv dos och då väger man även in hur känsliga de organ i kroppen är som drabbas av den aktuella strålningen.
I Sverige har vi en genomsnittlig naturlig bakgrundsstrålning som ligger på ca 1 mSv/år. Den kommer i huvudsak från tre källor kosmisk strålning, radioaktiva ämnen i marken, och sönderfall av radioaktiva ämnen i den egna kroppen. 1 mSv/år är dock just ett medelvärde. Stråldosen individer får i sig ifrån marken varierar dock från a 0.1mSv som minst till över 10mSv som mest beroende på bland annat på hur bostaden är beskaffad.
Variationerna av bakgrundsstrålning runt om i världen är dock betydligt större. Ramsar i Iran är känd för att ha den högsta bakgrundsstrålningen i världen, där får de mest utsatta grupperna i sig stråldoser upp till “>hela 260mSv/år. Studier som undersökt hälsoeffekterna i området har dock inte kunnat påvisa mätbara negativa hälsoeffekter (vissa studier har sett svaga positiva effekter medan andra sett svaga negativa effekter). Eftersom befolkningen i högstrålnings områdena i Ramsar bara uppgår till ca 2000 personer är det dock viktigt att betona att det trotts allt kan finnas hälsoeffekter som är så små att de inte går att påvisa statistisk. Men det ger oss perspektiv inför situationer då vi behöver väga risker som olika kraftslag medför mot varandra.
Naturlig bakgrundsstrålning utgör bara en del av den strålning de flesta av oss får i oss i vardagen. Ytterligare en viktig källa till strålning är t.ex radon i våra hem, där snittet ligger på 2 mSv men varierar kraftigt.
Stråldoser från andra aktiviteter som vi utsätter oss för i vardagen presenteras på ett pedagogiska sätt i den här grafen:
Vill du snabbt och enkelt få en rundtur som visar hur stråldoserna varierar över jorden och en jämförelse med hur de förhåller sig till vardagliga aktiviteter rekommenderar vi denna korta film.
För att illustrera att strålning finns runt omkring oss överallt använder producenten av filmen den stråldos en banan ger som minsta enhet, och relaterar andra stråldoser till denna. Detta har dock väckt diskussion eftersom mängden radioaktivt material vi tar upp från bananer avtar om vi äter stora mängder. Det är alltså viktigt att vara medvetenhet om att jämförelsen med “strål-dos från en banan” är gjord för att synliggöra och jämföra storleksordningarna på olika strålkällor i vår omgivning, snarare än ett ge ett mått på hur kroppen påverkas av ett stort intag av bananer.
Är all strålning farlig?
Hur man ska värdera riskerna med låga stråldoser har varit ett en länge pågående debatt inom det forskningsfält som studerar hälsoeffekterna av joniserande strålning.
Det som länge har varit standard i strålskyddssammanhang är att anta något som kallas Linnear-Non-Threshold-modellen. LNT-modellen bygger på antagandet om att det inte finns någon gräns för hur låg en stråldos kan vara och fortfarande orsaka skadliga hälsoeffekter man antar därför att risken sjunker linjärt med dosen från de nivåer där man observerat hälsoeffekter.
Enligt de senaste rekommendationerna från UNSCEAR (FNs vetenskapliga organ för frågor relaterade till joniserande strålning) avråder man dock numera från från att applicera LNT-modellen på mycket låga stråldoser.
"Because of the great uncertainties in risk estimates at very low doses, UNSCEAR does not recommend multiplying very low doses by large numbers of individuals to estimate numbers of radiation-induced health effects within a population exposed to incremental doses at levels equivalent to or lower than natural background levels."
Anledningen att UNSCEAR väljer att avråda från detta sätt att räkna är för att de gör den samlade bedömningen att LNT-modellen inte har tillräckligt vetenskapligt stöd. Det blir också underligt att räkna med ökade cancerfall från stråldoser som ligger inom normalvariationen och som vi annars inte gör några samhälleliga insatser för att skydda oss i från.
Detta ska dock inte tolkas som att man definitivt lyckats motbevisa LNT-modellen, bara att studierna på området både sett svaga positiva och negativa effekter av lite förhöjda stråldoser vilket gör det svårt att dra några definitiva slutsatser.
Det finns också forskare som gör en annan bedömning än UNSCEAR, t.ex. Ian Farlie som här argumenterar för att man bör räkna med att LNT-modellen är sann.
Anledningen att det är så svårt att avgöra om LNT-modellen är sann eller ej ligger också i att effekterna på gruppnivå är så små och felkällorna så stora. Eftersom cancer är är väldigt vanligt och påverkas av så många olika faktorer är det svårt att kontrollera för alla dessa. Som vi visat ovan så finns det också många vardagliga aktiviteter som påverkar vilken stråldos varje given individ utsätts för. Detta gör det än svårare att dra några slutsatser.
För att få mer bakgrund till varför det är svårt att både bekräfta och dementera LNT-modellen rekommenderar vi denna video som på ett pedagogiskt sätt förklara svårigheterna med att beräkna hälsoeffekterna av Tjernobylolyckan.
Läsarreaktioner
Har du några tankar, frågor eller kommentarer om innehållet i denna bloggpost, då vill vi jättegärna ta del av dem.
Om du har upptäckt ett enskilt faktafel går det bra att skriva en kommentar i kommentars-fältet nedan eller kontakta oss på mail, facebook eller twitter. Vår målsättning är att rätta alla faktafel som upptäcks men också publicera dem både under fliken Faktatabbar.
Om just den här blogg-posten har rättats och förbättrats så finner du en direkt-länk till denna rättning i listan nedan.
Kanske tycker du att innehållet i den här blogg-posten skulle behöva belysas från ett helt annat perspektiv?
Känner du redan till en färdig text som belyser den här frågan från ett annat perspektiv går det jättebra att skicka oss en länk så lägger vi till den i listan nedan.
Om du själv skulle vilja skriva en kompletterande blogg-post men inte har någon plats där du kan publicera texten. Då går det jättebra att skicka oss texten så publicerar vi den som en blogg-post direkt här på sidan.
Finns det ingen lista nedan så beror det på att vi inte mottagit några kommentarer om just denna blogg-post ännu. Ett exempel på hur en påbörjad granskning kan se ut hittar du längst ner i denna blogg-post.